Utlokaliseringen av myndigheter presenterade Stefan Löfven (S) med orden: ”Vi måste se till att ta vara på kompetensen i hela vårt land.” Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Nu byggs det så det knakar.
Bostäder uppförs, räls läggs, vägar projekteras och nya städer planeras.
Eller låt mig korrigera; nu byggs det så det knakar i södra Sverige.
Höghastighetståget ska – när och om det blir av – förbinda Sveriges tre största städer, som alla med god marginal ligger i den sydligaste tredjedelen av landet.
Annan räls som läggs är framför allt fyrspår till Uppsala, förstärkt kapacitet kring Borås, Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall, en stad som kallar sig för Norrlands huvudstad, men ligger strax söder om Sveriges mittpunkt. Nya vägar är framför allt förbifarter kring våra större sydliga städer.
Av de nio nya städer och stadsdelar som planeras ligger den nordligaste utanför Gävle, övriga i Stockholmsregionen eller utanför Göteborg.
I norra Sverige byggs det förvisso också. Umeå växer så det knakar och både i Gällivare och i Kiruna flyttas stora delar av innerstan.
Men detta sker på eget bevåg, och notan hamnar hos de lokala skattebetalarna, eller hos gruvbolaget som vill åt malmen under staden. I övrigt är det klent. Nu föreslås rentav att Norrbotniabanan ska senareläggas för att höghastighetståget ska kunna byggas.
Utlokaliseringen av myndigheter presenterades av statsminister Stefan Löfven (S) med orden: ”Vi måste se till att ta vara på kompetensen i hela vårt land.”
Av 350 myndigheter utlokaliseras sju; fem av dem till södra Sverige: Katrineholm, Växjö, Göteborg, Gävle och Visby. En myndighet hamnar i Östersund, en i Luleå.
Stefan Löfven betonar att det inte är allt: ”Regeringen har också som utgångspunkt att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län. Ett exempel är Jämställdhetsmyndigheten som lokaliseras till Göteborg.”
Jag är själv sydsvensk, men svärmor bor i Robertsfors, svägerskan i Fredriksfors, svågern i Umeå, ex-svärföräldrarna i Arvidsjaur, dottern tillbringar påsken i Pjäsker och jag ska låna stugan i Tornedalen av en kompis.
Härom veckan var jag på turné: Luleå–Boden–Jokkmokk–Gällivare–Kiruna. Överallt hör jag samma sak. Vi reder oss själva, det går bra här.
Så det är inte av omsorg eller oro för norra Sverige som jag är kritiskt ifrågasättande. Det är av omsorg och oro för hela landet.
Inte mycket förenar riksdagens åtta partier. Men en sak är de i alla fall eniga om: Bilden av ett Sverige som slits itu, ett Sverige som vi måste bli bättre på att hålla ihop.
Det är en korrekt analys, tycker jag.
Och då är det inte så smart att så ensidigt satsa på södra Sverige.
Några färdiga lösningar har jag inte; det är just det vi inte ska ha från Stockholmshåll. Men jag ser ett stort behov av att samtala kring detta, och att faktiskt trycka på pausknappen för en del investeringar som så ensidigt går till södra Sverige.
Så att vi helar och hyllar hela Sverige.
Mattias Goldmann
vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores (den enda tankesmedja som förutom i Stockholm finns i nord, väst och syd)
Det är inte av omsorg eller oro för norra Sverige som jag är kritiskt ifrågasättande. Det är av omsorg och oro för hela landet.
