Foto: Heiko Junge/NTB Scanpix/TT
Att kunna hålla lagom varmt eller svalt därhemma är viktigt både för välbefinnandet och för hälsan.
Rätten till en bra och hälsosam temperatur i bostaden får aldrig bli en kostnadsfråga eller något som bara gäller för dem som har råd.
Men uppvärmning och nedkylning av byggnader kräver stora mängder energi. Förutom bostäder handlar det också om andra fastigheter; exempelvis affärer, sjukhus, kontor och industrilokaler. Här finns goda möjligheter att öka effektiviteten och minska energikonsumtionen.
Därför är det positivt att EU nu ser över reglerna för energieffektivisering inom byggnadssektorn.
För att uppnå verkligt stora vinster krävs dock att målet för energieffektivisering höjs mer än vad EU-kommissionen hittills föreslagit. Därför driver vi socialdemokrater på för att målet för energieffektivisering till 2030 ska höjas från 30 till 40 procent.
Enligt kommissionens egen konsekvensbedömning skulle det skapa flera miljoner nya jobb och öka den ekonomiska tillväxten. Det skulle också minska importen av fossilt bränsle till EU, och därigenom spara upp till 290 miljarder euro mellan 2021 och 2030.
Utsläppen av växthusgaser skulle nästan halveras jämfört med 1990 års nivåer och den förbättrade luftkvaliteten skulle rädda tusentals liv i Europas städer.
Kommissionens förslag behöver också förbättras vad gäller åtgärder för att begränsa energianvändningen i bostäder. Enligt det nuvarande förslaget ska varje nybyggd eller nyrenoverad bostadslägenhet utrustas med en obligatorisk mätare för individuell mätning och debitering av värme och varmvatten.
Vid ett första ögonkast kan det låta bra ur ett konsumentperspektiv men i Sverige riskerar förslaget att bli kontraproduktivt.
I de allra flesta svenska flerfamiljsbostäder ingår nämligen kostnaden för värme i hyran, vilket gör att det är fastighetsägaren som har störst incitament att genomföra energieffektiviseringsåtgärder, inte den enskilde hyresgästen. Ju fler energibesparande åtgärder, desto mer kan fastighetsägaren sänka sina kostnader.
Med individuell mätning i lägenheten faller såväl kostnad som ansvar i stället på hyresgästen som inte alls har samma möjligheter att vidta åtgärder för att spara energi.
Tvärtom riskerar ett sådant system att skapa energifattigdom där människor med små inkomster – framför allt pensionärer och ensamstående föräldrar – tvingas att sänka värmen i sina bostäder för att ha råd med räkningen i slutet av månaden.
Dessutom tillkommer kostnaden för att installera individuella mätare, vilket riskerar att omöjliggöra andra effektivare åtgärder för att spara energi i fastigheten.
För oss är det självklart att vi i Sverige ska få behålla vårt framgångsrika system med varmhyra så att alla bostäder har en bra och hälsosam innertemperatur. EU ska inte bestämma över våra hyror i Sverige.
Vi vill se en progressiv energipolitik inom EU som gynnar både hushållen, folkhälsan och företagen. Med en mer hållbar energianvändning och ett högre mål för energieffektivitet kan hushållens energikostnader sänkas, samtidigt som klimatet, ekonomin och jobben stärks.
Jytte Guteland(S)
europaparlamentariker
Olle Ludvigsson(S)
europaparlamentariker
Med en mer hållbar energianvändning och ett högre mål för energieffektivitet kan hushållens energikostnader sänkas.
