Halten koldioxid i atmosfären ökade i rekordfart under 2016.
Miljöexperten Johan Rockström säger att mycket tyder på att naturens egen förmåga att ta upp koldioxid börjar gå ned.
Därför är det hög tid att ta ett globalt initiativ för att minska animaliekonsumtionen på motsvarande sätt som regeringen anordnade en FN-konferens om plast i haven.
Det stora problemet med kött och mjölk är att den mark som används för att producera animalier gör att marken inte längre kan användas till att binda koldioxid i form av växande träd och skog. Växande träd och skog är ett av de billigaste sätten att minska halten koldioxid i atmosfären.
Ett hektar skog lagrar i genomsnitt 400 000 kilo koldioxid. Detta motsvarar utsläppen från förbränning av ungefär 160 000 liter bensin.
I världen producerar ett hektar i genomsnitt 30 kilo nöt- eller lammkött per år. Även om vi tar hänsyn till att marken producerar kött under många år innebär den förlorade kolinlagringen ett koldioxidutsläpp på ungefär 150 kilo per kilo kött. Det motsvarar utsläppen från 60 liter bensin.
Omkring en tredjedel av de betesmarker som i dag används för produktion av nötkött och mjölk var en gång täckt av naturskog som inte bara lagrade in mycket koldioxid utan även var rik på biologisk mångfald. Om vi som klimatåtgärd lät dessa marker återgå till skog skulle 450 miljarder ton koldioxid bindas in från atmosfären.
Detta motsvarar cirka 15 års utsläpp från all fossilbränsleanvändning i världen.
Kostnaderna för att åstadkomma detta skulle vara relativt små, särskilt jämfört med andra åtgärder.
I den nya rapporten ”Appetite for Destruction” från Världsnaturfonden WWF konstaterar rapportförfattarna att världen konsumerar mer animaliskt protein än den behöver och det har en förödande effekt på naturen.
I motsats till vad som ofta hävdas i debatten i Sverige, där köttkonsumtion felaktigt ses som en garant för biologisk mångfald, rapporterar WWF att köttindustrin orsakar 60 procent av förlusten av biologisk mångfald.
Det behövs ett samlat grepp i FN:s regi för att få makthavare världen över att arbeta för ett proteinskifte bort från kött och mjölk till vegetabilier. På samma sätt som regeringen tidigare i år anordnade en FN-konferens om haven kan man initiera en global kampanj för en vegonorm.
Sverige sitter med i FN:s säkerhetsråd och kan tala så att de allra mäktigaste lyssnar.
Kampen mot klimatförändringarna är långt ifrån över. Ju längre vi väntar med åtgärder desto svårare kommer klimatproblemen att bli.
Stefan Wirsenius