Foto: Daniel Eriksson
När Hälsogemenskapen i Jörn 2003 slog upp portarna till sin mottagning blev vi den första privata vårdcentralen i länet.
Det möjliggjordes tack vare en välvillig inställning från Västerbottens läns landstings ledning, och ett stort engagemang hos Jörns befolkning. Landstinget har senare visat sig värna om de små vårdcentralerna genom ett särskilt stöd till sådana enheter i glesbygd.
Därför blev vår bestörtning stor när vi i början av 2017 blev varse om att ersättningen för asylsökande hade förändrats utan att vi blivit informerade. Inför en sådan förändring borde vi ha blivit involverade redan i beredningsfasen.
Vi skrev till landstingsstyrelsen redan i maj om våra ekonomiska farhågor, men fick inget svar.
När vi ifrågasatte detta möttes vi av argumentet att ärendet delegerats till tjänstemannanivå. Ett beslut fattat av landstingsfullmäktige. Eventuella konsekvenser av ett sådant beslut borde ha presenteras för och debatterats i samma forum.
Vi är länets minsta vårdcentral, men har under många år varit störst när det gäller asylsökande patienter. I stället för den schablonersättning som tidigare användes får vi nu betalt per besök, enligt samma taxa som för utomlänspatienter.
Vi får alltså samma ersättning för en förkyld patient från Glommersträsk som för en asylsökande där vi ska utreda ett batteri av frågor; tuberkulos och andra farliga sjukdomar, vaccinationsprogram etcetera.
Detta ska utredas med tolkhjälp och det säger sig självt att denna patientgrupp inte låter sig jämföras med andra arbets- och tidsmässigt.
Vår hälsomottagning har visserligen fått färre listade patienter, men våra intäkter när det gäller inrikes födda har inte minskat de senaste åren tack vare utomlänspatienter från Glommersträsk och Arvidsjaur.
Däremot har ersättningen vad gäller asylsökande minskat med över två miljoner kronor det gångna året. Ett dråpslag för vår lilla enhet som gjort att vi tvingats säga upp avtalet. Antalet asylsökande har visserligen minskat något på senare tid men det motsvarar på intet sätt intäktsminskningen.
Migrationsverket avser i nuläget att fortsätta verksamheten i Jörn med tyngdpunkt på barnfamiljer. Det innebär cirka 60 barn 0–6 år, vilket bara det kräver en distriktssköterska på heltid, som i sin tur motsvarar en befolkning på 6 000 innevånare. Jörn har 1 400.
Jörn har alltid varit ledande på flyktingmottagning i länet, och vårdcentralen har haft en unik kontinuitet på läkarsidan – undantaget ett par år efter landstingets stängning.
Det är tragiskt att en oövertänkt ersättningsförändring ska innebära en slutpunkt för detta. Denna förändring torde även drabba små landstingsdrivna enheter med en hög andel asylsökande, som Boliden och Lövånger. De är dock inte ens de i närheten av så hög patientandel asylsökande – 25 procent – som vi har i Jörn.
Vi uppmanar Västerbottens läns landsting: tänk om utvärdera och förändra snabbt så kanske vi inte måste genomföra nedläggningen.
Ett nytänk i ersättningsfrågan behövs även om landstinget ska driva verksamheten via Boliden med sin stafettläkarbemanning. Betänk också samhällets kostnader för persontransporter samt att landstinget har ett regionalpolitiskt ansvar. Detta är ett dråpslag mot Jörn.
Stefan Fridholm
ordförande Hälsogemenskapen i Jörn AB
Sveneric Malm
ordförande Ideella föreningen Hälsogemenskapen i Jörn
Vi är länets minsta vårdcentral, men har under många år varit störst när det gäller asylsökande patienter.
