Glesbygdsbutikerna fyller en mycket större roll än att bara vara matdistributörer. De är ett servicenav som har stor betydelse för hela den regionala utvecklingen.
Du som fortfarande har en lanthandel i närheten; stanna upp och tänk dig hur livet skulle te sig utan affären. Var du som läser detta handlar är naturligtvis din ensak och visst kan det vara frestande att handla lite billigare på stormarknaderna i städerna. Men vänd på tanken och se dessa kronor som en investering för att få ha en livskraftig affär på hemmaplan som fungerar som en av bygdens viktigaste mötesplatser.
Tyvärr ser det mycket dystert ut för lanthandlarna. 272 lanthandlare från hela landet har varit med i en undersökning som organisationen ”Hela Sverige ska leva” har genomfört. 27 av dessa finns i Västerbotten. I undersökningen visar det sig att tre av tio handlare är osäkra på om deras verksamhet finns kvar om fem år, en av tio inte tror att deras affär finns kvar. 29 procent av handlarna gjorde inte någon vinst förra året.
Många lanthandlare är i princip ”livegna” på grund av att de tagit ut så lite i lön, och får därmed så liten pension, att de tvingas arbeta långt efter 70 år fyllda. Dåliga kommunikationer gör att varuleveranser måste skickas med buss och eftersom grossister inte delar på leveranserna blir prisbilden högre.
Lanthandeln har på senare år fått ett allt större ansvar för samhällsservicen på mindre orter och försvinner lanthandeln ökar kommunernas kostnader för exempelvis hemtjänst.
Och kom ihåg att det var glesbygdsbutikerna som lade grunden för Ica, Coop och Axfoods och deras stormarknader.
Gunilla Johanssonordförande Länsbygderådet Västerbotten
Jan Hammarstenersättare Länsbygderådet Västerbotten