Bygg- och miljönämndens hantering av järnsanden, en av biprodukterna från Rönnskärsverkens omfattande verksamhet, börjar bli oroande.
Trots tydliga domar i miljödomstolar agerar nämnden gång efter annan på ett sätt som försvårar och fördyrar verksamheten för Skellefteås största industri, och därmed också kommunens största privata arbetsgivare.
Genom att konsekvent agera i strid mot miljödomar och vetenskap angående järnsandens påverkan på miljön riskerar nämnden att slå mot ett företag som är bland de ledande i återvinning, någonting som alla partier anser är viktigt.
I teorin såväl som i praktiken motverkas framtiden för återvinning om bygg- och miljönämnden fortsätter att ställa sig över domar och agerar på ett sätt som är försvårande för en viktig arbetsgivare i Skellefteå.
Resultatet blir att ett utmärkt material måste deponeras. I stället ska bergmassor och fyllnadsmassor, som i många fall ger en negativ påverkan på miljön, användas.
Kommunledningens tystnad och ointresse är märkligt. Sju av kommunfullmäktiges åtta partier vill att Skellefteå ska ha 80 000 invånare 2030. Men om Skellefteå ska växa med 8 000 invånare förutsätter detta fler arbetstillfällen.
Fortsätter det så här kan det i stället bli en minskning av arbetstillfällen på Rönnskär. Färre jobb där påverkar också underlaget för affärer och annan service negativt.
Som jag ser det agerar bygg- och miljönämnden på ett sätt som kan få negativ inverkan på miljön och förutsättningarna för en stor arbetsgivare i ett växande Skellefteå.
Om ett företag som ser en kommun agera mot privat verksamhet kanske väljer en annan kommun, en kommun som agerar för att lösa problem.
Peter Lindkvist