ILLUSTRATION: ANNIKA ERIKSSON
För en tid sedan var jag och lyssnade på Ulf Hedberg, före detta teknisk chef på Kungliga Operan i Stockholm. Han har stor kunskap om teater- och operahus och sa, i korthet, att om man ska planera för ett sådant hus ska man börja inifrån och gå utåt, det vill säga planera innehållet först. Från första planeringsdagen ska branschfolket vara med. De är experter och kan allt om behov och funktioner. Vidare hävdade han att allt ska vara under samma tak: administration, ateljéer, verkstäder, loger, scener och salonger, allt måste finnas där, annars fungerar ingenting.
I mindre kommuner görs ofta misstaget att man planerar in för många verksamheter i bygget och risken blir då att ingenting fungerar speciellt väl. Man kan ha talteater, musik och musikteater i samma salong. Akustiken går att lösa, tekniken finns om bara viljan finns, försäkrade Ulf Hedberg.
Hur är det då i Skellefteå? Så här långt stämmer Ulf Hedbergs tankar väl överens med kulturnämndens önskemål. Det finns dock farhågor om att till exempel Västerbottensteatern inte skulle tillåta andra verksamheter att använda deras verkstäder och utrymmen. Den tanken är obefogad, säger man på Västerbottensteatern. Samarbete är en självklarhet och synergieffekterna kan bli mycket fördelaktiga för oss alla.
Dessutom har man förutom den stora salongen (inklusive en A-scen) flera mindre scener där repetitioner kan ske och där alla kan ge mindre föreställningar. Västerbottensteatern är också genom sitt regionala ansvar ute och i länet och på andra orter i landet i spelar. Föreningar och barn- och ungdomsverksamheter behöver kunna ta del av utrymmena. Alla åldrar ska få plats och skapa liv i kulturhuset.
Jag vet att önskemålen spretar åt olika håll. Vad det ska finnas i kulturhuset och var det ska ligga. Kulturnämndens ursprungliga plan är ett scenkonsthus med kringliggande verksamheter. Andra vill ha biblioteket där i sin helhet, resecentrum, vårdcentral, kongresscenter, konsertsal, restauranger och lägenheter. Åsikterna är många och går isär. Det går att uppfylla allas önskemål, men det är avhängigt av hur stor markyta kommunen tänkt sig att avvara och hur högt man kan/vill bygga. Jag har förståelse för synpunkterna och finns inte viljan till samarbete blir vi tvungna att dela på verksamheterna i två separata hus.
Min åsikt är att kommunen, till skillnad från andra kommuner, under lång tid underlåtit att bygga för och ta hand om den befintliga kulturen. Därför måste vi nu i första hand se vilka verksamheter som befinner i kris vad gäller lokaler. Dessa måste tillgodoses först. En av dessa är Västerbottensteatern, ett regionalt uppdrag Skellefteå kommun har ansvaret för. Dansen har inget hem och inte heller delar av musikverksamheten. Och det finns fler.
Är det så att samarbetsvilja saknas föreslår jag att Västerbottensteatern, dans, konst, och eventuellt några verksamheter till, får ett rejält och ändamålsenligt kulturhus som placeras nära älven på Nordanåområdet. Det andra huset bör, med tanke på resecentrum, placeras mycket centralt. Där kan vi ha kongresser, resecentrum, bibliotek, restauranger och eventuellt även bostäder.
Tyvärr fördyrar en sådan uppdelning byggandet betydligt, men om det inte går på annat sätt får det ju bli så. Själva byggandet kan ju också överlämnas till annan byggherre än kommunen. Min önskan är dock fortfarande att vi ska kunna enas om ett kulturens hus.
Vi kan inte hålla på älta detta i evighet. Risken är att kulturutövarna upptäcker att det finns andra ställen att verka på, andra städer att verka i. Utan kultur dör Skellefteå. Vi måste värna om kommunens tillväxt och dess befolknings själsliga näring, trivsel och välmående. Nu måste kommunen så här i elfte timmen ta ansvar för Skellefteås kultur, Satsa, ta mod till sig och våga.
Helmi Berggård(FP) ledamot i kulturnämnden
Fotnot:Kulturhuset diskuterar du på Norran nya debattforum. Klicka på länken så kommer du dit norran.se/debattforum
