Få skryter om att de köper billigt vin. Men när det kommer till vad vi äter har billigt blivit en förväntad sanning. Men att köpa billig mat kan i sin förlängning stå oss dyrt.
Nyligen kom PRO:s (Pensionärernas Riksorganisation) undersökning som jämför priset på en matkasse med samma 34 livsmedel från butiker runtom i landet. Minst kostar kassen på Gotland, mest i bland annat Norrbotten – men det anmärkningsvärda är att snittpriset, 896,80 kronor, är lägre än 1997. För 16 år sedan var samma matkasse i snitt 82 kronor dyrare.
Givetvis vill vi att alla ska ha råd med god och säker mat. Samtidigt finns det mer än priset som borde få spela en avgörande roll när vi handlar. Hur djuren har haft det, exempelvis.
I Sverige har vi en god djurvälfärd och EU:s lägsta förbrukning av antibiotika. Kött, kyckling och ägg från svenska gårdar är fria från salmonella – och jämfört med andra delar av Europa har vi en försiktig användning av växtskyddsmedel.
Kort sagt, svenska livsmedels höga kvalitet, samt det faktum att de bidrar till meningsfulla arbetstillfällen och ger oss det landskap som är typiskt för Sverige, är aspekter som bör väga tungt när kassen ska fyllas.
75 procent av befolkningen tycker också att det är mycket eller ganska viktigt att råvaran är svensk och kommer från en svensk gård. Anledningarna är att man vill stödja den svenska bonden och livsmedelsproduktionen, miljö- och klimatskäl, omsorg om djuren och bidra till en levande landsbygd.
Det finns dock en skillnad mellan vad vi uppger att vi vill köpa och vad vi faktiskt köper. Att inte låta priset styra när man väljer fläskfilé kan ta emot om man inte vet vad valet innebär.
Med gratisappen ”Bonde på köpet” vill LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) ge kunskap och ”aha-insikter” om vad ett svenskt ursprung betyder – för konsumenten själv, det svenska jordbruket och för Sverige. Appen scannar streckkoder och ger direkt svar på om en produkt kommer från en svensk bonde eller inte.
Svensk mat är så dyr, säger många. Men är den det? Vi lägger bara omkring 12 procent av vår disponibla inkomst på livsmedel i butik.
När dagens pensionärer var unga lagade de mer från grunden och köpte mindre av hel- och halvfabrikat. Genom att äta efter säsong sparade man pengar, och det gör man än i dag. Så kanske är det dags att sluta jaga den billigaste matkassen, börja prata ursprung och kvalitet – och i stället ta fram den mest prisvärda kassen?
Helena Jonssonförbundsordförande LRF (Lantbrukarnas Riksförbund)