Mångfalden i Sveriges natur är hotad. I dag minskar inte bara sällsynta utan också vanliga arter i vardagslandskapet. Ett mer intensivt och effektivt skogs- och jordbruk är den främsta anledningen. Men ett ofullständigt naturskydd och brister när det gäller att återskapa biologiskt värdefulla naturtyper spelar också in.
Det finns ett stort engagemang för naturen bland svenskarna. En undersökning från WWF visar att närmare 90 procent ställer sig bakom budskapet: ”Skärpning politiker, det här är en viktig fråga som ni måste satsa på”, när det gäller att skydda och ta hand om vår svenska natur.
I det stora hela håller vi på att få en fattigare värld där många av våra tidigare vanliga djur, insekter och växter trängs undan till små begränsade områden. De finns inte i vår vardag på samma sätt längre. Naturvårdsverket som är ansvarig myndighet anser själva att läget är allvarligt och att miljömålen för biologisk mångfald inte kan uppnås i dagsläget.
Vårt intensiva sätt att bruka vår jord och vår skog har gjort att flera olika typer av livsmiljöer försvinner, och våra varierande öppna landskap, som vi haft i flera hundra år, förvandlas till monotona och homogena åkrar och skogar. Vi får ett biologiskt utarmat landskap där allt färre arter kan överleva.
Ett intensifierat skogsbruk gör att arealen gamla skogar med höga naturvärden minskar och har nått kritiskt låga nivåer, vilket ger allvarliga konsekvenser för vissa arter av insekter, svampar, lavar och fåglar. Mer lövskog måste återskapas, framförallt i södra Sverige. Vi skyddar alldeles för lite skog i dag enligt våra miljömål. Det är i skogen flest hotade arter finns.
I södra Sverige har det storskaliga jordbruket lett till ett utdikat, likformigt landskap med mindre mångfald. Ängsmarker, naturbetesmarker, åkerholmar och våtmarker har minskat drastiskt. Våra stora gula rapsfält kan se vackra ut, men de är ensidiga och utan liv. Några tidigare mycket vanliga fåglar som gråsparv, sånglärka och stare minskar nu kraftigt i vårt förändrade jordbrukslandskap.
Många arter behöver hjälp för att kunna överleva. Vi ser flera lyckade exempel där aktiv naturvård och enskilda insatser, som till exempel att reglera jakt, restaurera landskap eller förbjuda kemikalier, har räddat en hotad art. Fjällräv, trana, havsörn, lövgroda och gråsäl är några exempel på arter som varit på väg bort, men där vi har kunnat vända utvecklingen till det positiva med naturvård.
Det finns flera andra praktiska insatser som kan göra skillnad. Inom jordbruket kan man till exempel lämna kantzoner obesprutade för blommorna, eller avsätta små rutor i åkrarna där lärkorna kan häcka. Inom skogsbruket kan man i högre grad lämna döda och gamla träd. Vi måste också tänka kreativt och ta hand nya möjligheter – som att vårda miljön i vägkanter, kraftledningsgator och vid flygplatser. I dag finner vi faktiskt de största arealerna ängsmark längs våra vägar och vid flygplatser.
Svenskarna har visat stort engagemang för svensk natur under sommaren och tipsat WWF om nästan tusen olika naturområden som saknar eller behöver förbättrat skydd, exempelvis Råstasjön i Solna, Ojnareskogen på Gotland och Björns Skärgård utanför Uppsala. WWF:s expertjury har valt ut en vinnare för varje län. De vinnande ”Svenska Pärlorna” kommer vi att använda för att påverka våra beslutsfattare.
För att skydda värdefulla miljöer och sköta dem på ett bra sätt behövs tillräckliga resurser och våra politiker har ett stort stöd från väljarna att trycka på i höstens budgetarbete. Regeringen behöver stärka anslagen för biologisk mångfald till fyra miljarder kronor, så att vi kan förbättra skyddet av livsmiljöer och nå våra mål. Vi måste också genomföra åtgärdsprogrammen för hotade arter och fortsätta öka vår kunskap genom Artdatabankens viktiga forskning.
Vi behöver ett utökat naturskydd och vi måste också bättre ta hand om den natur vi skyddar. Det är avgörande för att säkra framtiden för människan och den biologiska mångfalden i en värld där vi människor påverkar allt mer.
Håkan Wirténgeneralsekreterare Världsnaturfonden WWF
Ola Jennerstennaturvårdsexpert Världsnaturfonden WWF