Världens sköraste skelett finns i Norrland och det innebär att arbetet med att förebygga benskörhet måste få större fokus.
Benskörhet är vanligast hos kvinnor. Det beror på att kvinnor har lägre benmassa redan från början och att den dessutom minskar ytterligare efter klimakteriet. Var fjärde kvinna drabbas av en höftfraktur någon gång i livet.
Risken att få benskörhet, och råka ut för olika sorters benbrott, kan öka av många olika anledningar; rökning, hög alkoholkonsumtion, vissa sjukdomar och läkemedel. Om man har ett tidigare benbrott kan det bero på benskörhet och öka risken för nya frakturer.
I dag fokuseras ofta människors vikt ur hälsosynpunkt, men sällan eller aldrig tas hänsyn till kroppslängden. Detta trots att längdmätningen kan vara lika viktig.
Ryggen är ett vanligt ställe för benskörhetsfrakturer som gör att patienten kan minska i längd och dessutom bli kutryggig. I många fall sker detta så långsamt att patienten helt undgår fraktursmärtor, i andra fall sker det i samband med olycksfall. Har man minskat i längd mer än tre centimeter före eller fem centimeter efter 70 års ålder kan det bero på en sammanpressning av kotorna i ryggraden som i sin tur kan bero på benskörhet.
För att ha kontroll på eventuell längdminskning bör därför frivilliga längdkontroller av vuxna medborgare ske med regelbundenhet. Längdmätning skulle på ett enkelt sätt kunna införas i Västerbottens hälsoundersökningar som i dag erbjuds vid 40, 50 och 60 års ålder.
Folkpartiet har motionerat om hälsoundersökningar även för 70-åringar. Man ska heller inte underskatta vikten av att röra på sig.
Att tidigt upptäcka benskörhet, och därigenom kunna sätta in behandling, innebär givetvis en stor vinst för den enskilde, men sparar även pengar för samhället.
Marianne Normark(FP) gruppledare Västerbottens läns landsting
Margareta Carlbäck(FP) landstingsledamot Västerbottens läns landsting