I Sverige finns omkring två miljoner barn under 18 år. De flesta växer upp under goda och trygga förhållanden, men det finns också barn som växer upp med våld och övergrepp i familjen. Våldsutsatta barn är i stort behov av samhällets skydd och stöd. Det gäller oavsett om våldet består av fysisk misshandel, psykisk misshandel eller sexuella övergrepp.
När barn misstänks vara utsatta för våld är flera myndigheter inblandade. Utredningen om Barnahus, som gjorts på uppdrag av Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Rättsmedicinalverket, betonar att samverkan är nödvändig för att hjälpa brottsutsatta barn och framhåller Barnahus som en lämplig form för samarbete.
FN:s konvention om barnets rättigheter ställer höga krav på att skydda barn. Erfarenheterna från oss som i olika sammanhang möter utsatta barn visar tyvärr att verkligheten ser annorlunda ut. I Barnombudsmannens rapport ”Signaler” berättar barn att de signalerat till vuxna inom socialtjänst, skola, vård och rättsväsende att de far illa och att vuxna inte tar dem på allvar.
”Polisen vill inte hjälpa mig … det känns som mitt hjärta går sönder”, säger Anna, ett av de barn som Rädda Barnen mött.
Efter polisanmälan dröjde det ett halvår innan förhör. Lång utredningstid riskerar att få förödande konsekvenser för barnet, speciellt när en närstående är misstänkt. Barnet kan fortsätta utsättas för våld, inte få stöd och behandlingsinsatser och tappa förtroendet för rättsväsendet och vuxenvärlden. Under utredningstiden är informationen till barnet ofta bristfällig eller helt obefintlig. En lång utredningstid försämrar både kvalitén och bevisläget. Att utreda brott i nära relation ställer höga krav på utredande myndigheters kompetens. Studier visar att denna kompetens ofta saknas vilket bidar till att barnens situation är rättsosäker och orättvis.
Barn som bevittnar våld i nära relation glöms ofta bort i utredningen, trots att barn i denna situation har brottsofferstatus. Polis och åklagare måste i utredningen synliggöra barns närvaro vid brottstillfället, de har då möjlighet att ansöka om brottsskadeersättning. Brottsoffermyndighetens statistik för 2011 visar att ansökningar från barn under 15 år är cirka 30 procent lägre än ansökningar från vuxna. Ansökningarna borde ligga på ungefär samma nivå eller högre, eftersom det i familjen kan finnas flera barn som sett eller hört våldet.
Det är oacceptabelt att barns berättelser inte tas på allvar, att skyddsnätet brister samt att lagar och barnkonventionen inte följs när barnet bäst behöver det. Vi kräver att: - polis och åklagare följer den lagstiftning som finns och utreder brott mot barn skyndsamt.
- samverkan mellan myndigheter prioriteras för att säkerställa ett bra bemötande av barnet och en hög kvalitet på förundersökningarna.
- brott mot barn utreds noggrant och att barns rätt att komma till tals och få information tillgodoses.
Barnen har rätt till Barnahus av hög kvalitet med tillgång till skydd, stöd och behandling när de drabbas av våld i nära relationer.
Robert Ahlqvist
ordförande Luleå Brottsofferjour
Carin Johansson
ordförande Rädda Barnens disrikt i Norrbotten
Eva Engman
ordförande Kvinnojourer i Norrbotten