ILLUSTRATION: ANNIKA ERIKSSON
I ett kulturhus har dansen en naturlig plats. Förhoppningsvis gäller det även för de barn och ungdomar som engagerar sig i dansen i Skellefteå. Vi på dans- och balettföreningen välkomnar kulturhuset, men har farhågor om att det blir för dyrt att vistas där. Dansintresset i Skelleftebygden är stort. Grunden lades av Eva Dahlgren och hennes dansskola i Boliden. Hon lyckades redan på 1970-talet införa dans som obligatoriskt ämne i Skellefteås skolor, något som spred sig till resten av landet.
Några år senare bildades Skellefteå dans- och balettförening som i över tre decennier har fostrat barn inom dansen. Vi är i dag en av Sveriges största dansföreningar för barn och ungdomar och har cirka 300 medlemmar i åldrarna 5 till 60 år. De dansstilar vi erbjuder är babydans, balett, barndans, jazzdans, mixdans, modern dans och street.
Det är alltså ett brett utbud som engagerar många, men tyvärr kämpar vi med bristen på ändamålsenliga scener. Dans kan i princip utföras var som helst, när som helst. Dans är levande och ska inte begränsas till en fysisk scen. Å andra sidan bör dans inte begränsas av bristen på en heller. Precis som med idrott. Du kan kicka boll på i stort sett vilken plats som helst, att slå tennisbollar mot en garagedörr funkade rätt bra för Björn Borg, i de här trakterna har vi dessutom goda förutsättningar att åka skridskor med eller utan puck på naturisar.
Och det är väl vackert så. Men vi vet att utan regelrätta fotbollsplaner, tennisplaner och konstfrusna rinkar kommer intresset knappast att hålla i sig. Det är kort och gott knepigt att utvecklas och svårt att inspireras när ditt intresse saknar sammanhang. En scen. Lyckligtvis finns det rätt gott om sådana inom idrottens värld, men när det kommer till scenkonst är det armare. Men är dans lika viktigt att ge liknande förutsättningar? Ja, dans är den ultimata fusionen mellan kultur och idrott, den får både kropp och själ att må bra, den är vacker, fängslande, nervkittlande och rolig att se på.
För oss på Skellefteå dans- och balettförening, där fokus ligger på barn och ungdomar, är det dessutom uppenbart hur stor påverkan dans har på individens personliga utveckling. Att våga dansa, att ställa sig på en scen är ofta att övervinna många rädslor. Där gör vi en erkänt viktig insats och vi vågar påstå att vi har stärkt tusentals barns och ungdomars självkänsla under vår verksamhetstid. Men givetvis vill vi göra mer. Givetvis vill vi jobba för att dansen ska ta ännu mer plats och tas på ännu större allvar.
Vi vill vara med och sätta dansen på kartan i Skellefteå och Västerbotten. Vi vill skapa förutsättningar för att så många barn och ungdomar som möjligt ska ges möjlighet till utveckling genom dans. Vi vill också vidga dansintresset i kommunen genom gott samarbete med myndigheter, organisationer och näringsliv. Vi vill att dansen ska växa i regionen genom ett starkare samarbete mellan Dans i Västerbotten, LTU danslärarutbildning i Piteå, Dansväxthuset i Skellefteå och alla andra som håller på med dans.
För att nå dit är kulturhuset en viktig pusselbit. Vi tror att föreningen och danskulturen i Skellefteå kommer att växa när barn och ungdomar får möjlighet att se större produktioner med professionella dansare. Om de får det, vill säga. I dagsläget har vi tillgång till Nordanåteatern där vi varje år genomför två större föreställningar.
Den ena är Dans i Novembermörkret där vi bjuder in andra dansgrupper som Svenska Balettskolan och Christinaskolan i Piteå, estetiska programmet Anderstorpskolan och Dansväxthuset. Den andra är vårföreställningen där alla våra grupper under två dagar medverkar med var sin dans.
Nordanåteatern är en bra lokal som fyller en viktig funktion, men visst lider vi av att inte kunna hålla dansföreställningar i ändamålsenliga lokaler. Och visst lider vi av att inte kunna ge plats åt det massiva publiktryck som dessa föreställningar genererar. Nordanåteatern skulle behöva dubbelt så många platser för att rymma alla som vill in.
Vi vill därför att kulturhuset ska rymma en a-scen som rymmer större produktioner och mer publik. I dagsläget har vi små möjligheter att ta emot professionella uppsättningar och dansare på grund av att scenstorleken inte räcker till. Nordanå är för litet och Skellefteå Kraft arena är på tok för stor. En a-scen skulle lösa dessa bekymmer, och vi är säkra på att såväl musikarrangörer som mötesindustrin i Skellefteå håller med om att det finns ett behov av en lokal som kan ta runt 1 000 personer.
Vårt andra önskemål är en blackbox för mindre produktioner. I och med att dans i allra högsta grad är ett visuellt uttryck, som ofta innefattar scenografi och ljussättning, är det viktigt att rätt förutsättningar finns för att kunna genomföra en föreställning som den var tänkt. Vårt tredje önskemål är att ändamålsenliga danslokaler, alltså spegelsalar, ryms i huset. Vi är en förening som växer och våra befintliga lokaler kommer inte att räcka till.
Vidare hoppas vi att kulturhuset byggs centralt. Utöver att det skickar en tydlig signal om kulturens betydelse i en stad som växer, tror vi att det bättre attraherar allmänheten än om det ligger avsides. Det är allt. Men (som en känd dansprofil med brittisk bakgrund i ett populärt dansprogram skulle uttrycka det). Och det finns ett stort men. Kommer vi att ha råd att vistas i kulturhuset? Kommer någon kulturförening som står utanför kommunens regi att ha råd att i någon mån utnyttja lokalerna?
Det här är viktiga frågor. Om Skellefteå ska ha ett levande kulturhus, måste kulturen få leva där. Det får inte falla på att kulturföreningars ytterst begränsade finansiella resurser inte räcker till.
Emmy Gustafsson Wassdanslärare Skellefteå Dans och Balett
Frida Åkerlundverksamhetsledare Skellefteå Dans och Balett
Stina Renströmordförande Skellefteå Dans och Balett
Fotnot: Kulturhuset diskuterar du på Norran nya debattforum. Klicka på länken så kommer du dit norran.se/debattforum
