Jag är på kurs och det är fikapaus. Det småpratas om innehållet i kursen och stämningen vid fikabordet lättas upp.
Då väljer en av kursdeltagarna att dra ett dåligt skämt om sin fru. Han vill ge bort henne i julklapp eller något liknande.
Jag tycker så klart att det är ett ruttet skämt, men låter det passera. Några skrattar, andra ignorerar.
”Oj! Akta er nu, för Idha är feminist”, utbrister en av kursdeltagarna.
Alla blickar vänds mot mig och några skrockar.
”Ska du inte säga något?”, undrar någon.
Jag erkänner att jag inte tycker att skämtet var roligt, trots att jag egentligen inte hade tänkt säga något. Det blir rätt tyst vid bordet och jag känner mig som en glädjedödare och hovnarr på samma gång. Trött blir jag också. Sjukt trött.
Det här är inte första gången som någon vill putta fram mig eller någon annan feminist för att göra situationen lite mer spännande. Som om det skulle finnas något underhållningsvärde i att någon blir förbannad på uttryck som ”kärringen därhemma”.
Det är inte lätt att göra rätt. Reagerar jag på nedlåtande skämt om kvinnor är jag en ”åsiktspolis” och gör jag det inte tycker någon att jag borde säga något, för annars är jag minsann ingen riktig feminist.
Kvinnor som säger ifrån är inte hysterikor, utan människor med erfarenheter som är väl värda att lyfta fram när de själva väljer att tala. Men när någon förväntar sig att jag ska kliva fram och paja stämningen bara för att jag är feminist tror den personen något väldigt osmickrande om mig.
De gånger jag eller någon annan reagerar på att någon säger något nedlåtande om kvinnor, HBTQ-personer eller invandrare är det inte menat som underhållning. Det är på allvar.
Att vara feminist är inte någon häftig status-pin som en vill visa upp för att piffa till sin personlighet. Det är en kamp för allas rättigheter och möjligheter i samhället.
För övrigt kämpar vi även för dig, som fortfarande drar skämt om ”kärringen därhemma”. Du är också begränsad av förväntningar på vad du ska säga och göra, tyvärr.
Jag tänker att vi alla bör lyssna på den kloka folkvettsexperten Magdalena Ribbing. Ribbing menar att även om en person som påpekar att någon tar fel gaffel till hummern har rätt i sak, så är det hen som gör bort sig, eftersom hen utsätter en annan människa för skam och obehag.
Jag väljer själv när jag säger ifrån och till vem, och jag tänker inte göra det i forum där jag riskerar att bara framkalla obehag.
Det vinner feminismen ingenting på.
Idha Karlsson
ordförande för Feministiskt initiativ i Skellefteå
Jag väljer själv när jag säger ifrån och till vem, och jag tänker inte göra det i forum där jag riskerar att bara framkalla obehag.
