En undersökning från Lärarnas Riksförbund visar att över 3 700 elever i Skellefteå kommun inte kommer att fullfölja någon gymnasieexamen de närmaste tolv åren. Det finns olika skäl till att elever inte klarar sin skolgång. Den starkast förklarande faktorn till att vissa elever inte går klart skolan är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Detta är förödande.
Grundskolans brister leder till att alltför många av Skellefteås elever är obehöriga till gymnasiet. Det är illavarslande att utslagningen börjar redan i grundskolan.
Ett annat oroande mönster är att yrkesprogrammen är de gymnasieprogram som flest elever hoppar av ifrån. Det är mycket allvarligt att yrkesprogrammens attraktivitet är så pass låg att de har svårt att locka till sig elever, samt att få dem att stanna.
Studie - och yrkesvägledarnas roll är central. Deras arbete bidrar till att elever gör väl underbyggda val, vilket i sin tur minskar avhoppen. Lärarnas Riksförbunds rapport från 2017 visar att elever som anser att de får för lite studie – och yrkesvägledning löper 50 procent högre risk att hoppa av gymnasiet.
En annan faktor som bidrar till elevers utslagning är den bristande likvärdigheten i skolan. Vilken kvalitet på utbildningen eleven får är helt beroende av vilken kommun eleven bor i och hur mycket kommunen satsar på skolan. Vi ser stora skillnader i resursfördelning, arbetsmiljö och lärarlöner mellan kommuner. Detta är det faktiska skollotteriet – vilken kommun man bor i avgör ens livschanser.
Svensk skola brister också i att ge stöd till de elever som behöver det och att ge stimulans till de elever som behöver nya utmaningar. I det svenska skolsystemet sätts ofta extra stöd in i högstadiet och då är det i många fall för sent. Elever som behöver extra stöd ska få det. Forskningen är tydlig med att om dessa stödinsatser ska få effekt behöver de sättas in redan i lågstadiet. Nu måste kommuner och fristående skolor ta lagen på allvar och se till att alla elevers rätt tillgodoses!
Eleverna som slås ut ur svensk skola riskerar att hamna i ett livslångt utanförskap som hämmar deras möjligheter till jobb, samhörighet och god hälsa. Samhällskostnaden för skolavhoppen i en årskull uppgår till 260 miljarder kronor. Detta är verkligheten. Det är dags att förändra den.
Varken Skellefteå kommun eller Sveriges 289 andra kommuner klarar av att resursfördela ändamålsenligt till skolan. Det är därför avgörande att Skolkommissionens förslag om ett ökat nationellt ansvarstagande för skolans finansiering förverkligas – först då kan alla elever i landet få samma chans till en likvärdig utbildning. En likvärdig utbildning är förutsättningen för att vi ska kunna förhindra att elever faller bort på vägen till sin gymnasieexamen.
Lärarnas arbetsmiljö och förutsättningar måste stärkas. Läraryrket måste renodlas så att lärarna får mer tid att anpassa undervisningen efter elevernas olika behov. Det krävs också satsningar på studie - och yrkesvägledningen för att elever ska göra underbyggda val.
Är lokalt ansvariga politiker som Bertil Almgren (S), ordförande i gymnasienämnden och Fredrik Stenberg (S), ordförande i för- och grundskolenämnden beredda att förorda Skolkommissionens förslag om en nationell finansiering och vårt förslag om stärkt SYV för att kunna minska avhoppen i skolan?
Åsa Fahlén,förbundsordförande, Lärarnas Riksförbund
Anette Holmgren, kommunföreningens ordförande, Lärarnas Riksförbund, Skellefteå
Åsa Olsson, huvudskyddsombud, Lärarnas Riksförbund, Skellefteå
Maria Berglund, biträdande kommunombud, Lärarnas Riksförbund, Skellefteå
Thomas Ekholm, biträdande kommunombud, Lärarnas Riksförbund, Skellefteå
Samhällskostnaden för skolavhoppen i en årskull uppgår till 260 miljarder kronor.