Regeringen går vidare med sitt egendomliga förslag om att punktbeskatta bärkassar av plast.
En plastkasse i en matbutik eller i en klädaffär kommer att beskattas med tre kronor.
Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) har i intervjuer radat upp argument som är väl värda att syna i sömmarna.
Bland annat menar Bolund att plastskräp och plastföroreningar är ett ”jättestort problem” och att ”varje dag så strandar det valar och delfiner som har magarna fulla med plastpåsar.”
Jag håller med Per Bolund om att plast i haven är ett jätteproblem. Det är en av de mest angelägna miljöfrågor världen har att hantera.
Men detta har ingenting, absolut ingenting med bärkassarna från våra mataffärer att göra. Sveriges kommuner dumpar nämligen inte avfall i havet.
Plastkassen som vi bär hem våra varor i återanvänds dessutom som soppåsar. Avfallet samlas in av kommunen, körs till någon av landets sopförbränningsanläggningar där de energiåtervinns och blir till fjärrvärme. Sverige har således en väl utvecklad infrastruktur för att plast och andra sopor inte ska hamna i naturen.
Att då som Per Bolund börja prata om valar och delfiner är häpnadsväckande.
Till regeringen skulle jag därför vilja ställa denna enkla fråga: Vilken eller vilka av landets 290 kommuner dumpar medborgarnas hushållsavfall i havet?
Per Bolund menar vidare att plastskatten ska få kunder och butiker att gå över till andra material, till exempel papper. Samtidigt argumenterar han för att skatten på plastpåsar delvis syftar till att minska klimatförändringarna. Tyvärr verkar Bolund ha missat den lilla detaljen att åtgången av energi vid tillverkning av en papperskasse är flerdubbelt större.
Därmed faller det argumentet.
Inte heller är den av Per Bolund så omhuldade tygkassen särskilt miljövänlig. Undersökningar visar att en bomullskasse behöver ersätta användningen av flera hundra plastkassar innan det skulle ”löna sig” ur energisynpunkt. Och då måste hushållen dessutom skaffa separata plastpåsar till hushållssoporna.
Tyvärr är detta symptomatiskt för regeringens miljöpolitik. Den gör ett avtryck i människors vardag i form av nya kostnader, utan att innebära någon positiv förändring för miljön.
Josef Fransson (SD), riksdagsledamot från Västra Götalands län