Klimathotet handlar ytterst om människans livsvillkor. Vi måste ta varningar på största allvar.
Diskussionen blir ofta känsloladdad, vilket försvårar samsyn och kraftfulla lösningar.
Med ”Klimat- och energistrategi för Västerbottens län” är avsikten att bidra till ökad kunskap, dialog och gemensam handling.
Västerbotten är bara en liten del i det globala sammanhanget, men när det gäller måste alla – såväl stora som små – dra sitt strå till den gemensamma stacken. Därför är det en styrka att flera organisationer gemensamt står bakom en strategi med ambitioner att minimera länets fossila koldioxidutsläpp fram till 2045.
Huvudorsaken till klimatbelastande utsläpp är fossila energikällor, varav länets transporter och industri använder nästan 90 procent. Det är också här som åtgärder ger störst effekt.
Länets industrier och företag har delvis redan gjort målmedvetna investeringar i ny teknik och byte till förnybara energikällor. Motsvarande har tyvärr inte skett gällande transporter. Utsläppsnivåerna är desamma som 1990 och 60 procent orsakas av personbilstrafiken. Bränslesnålare motorer och förnybar inblandning i drivmedel vägs upp av fler invånare och fordon.
Elbilar är på frammarsch, men 2017 hade 90 procent av länets nya fordon förbränningsmotorer. De kommer att rulla i många år.
Att byta till förnybara bränslen låter enkelt, men tillgången är inte oändlig. Sverige använder redan en betydande del av världens totala volymer.
Att byta till förnybara bränslen låter enkelt, men tillgången är inte oändlig.
För att nå målen till 2045 behövs förnuftiga och modiga beslut. Vid motstående intressen krävs kloka avvägningar.
- 2045 är el dominerande som drivmedel för personbilar.
- Industrin, tyngre och äldre fordon använder förnybara energikällor i form av bränslen, gas och biokol.
- Förnybar el från vatten, vindkraft och sol ska räcka till mer och i högre effekt.
- Lagrad energi krävs i form av batterier och vätgas.
- Efterfrågan på mineraler ökar och diskussionerna om markanvändning fortsätter.
Därutöver krävs effektivisering av transporter, processer och resurser för minskad energianvändning, delningsekonomi, återanvändning och återvinning.
Det här gäller hela samhället: företag, myndigheter, organisationer och privatpersoner.
Lokala råvaror efter säsong och mer grönt bidrar till bättre hälsa och minskar fossila utsläpp totalt – och i andra länder. Minskat svinn är en potential för både plånbok och klimatet.
Länet har bästa förutsättningar för produktion av kött och mjölk, men det är inte optimalt för odling av exempelvis baljväxter. För ökad trygghet vid en eventuell samhällskris behöver matproduktionen öka. Här måste påpekas att den norrländska kon inte är en klimatbov. Den bidrar till öppna landskap, levande samhällen och en unik biologisk mångfald.
Skogen är avgörande i en klimatomställning och i en utveckling av en hållbar bioekonomi. Den bidrar till ersättning av fossila råvaror och varje år ökar länets skogar den lagrade mängden kol. På 100 år har den svenska skogens biomassa fördubblats.
Men hur använder vi skogens råvaror bäst? Kan ökad inlagring av kol bidra till Sveriges klimatmål 2045, eller ännu bättre till förnybara drivmedel, hållbart byggmaterial med mera?
Vi kan inte bromsa konkurrenskraften. Vi behöver göra mer, eller lika mycket, som i dag, men bättre och smartare. Forskning och innovation är nycklar och vi är stolta över länets framstående universitet. Vi har de bästa förutsättningarna. Men vi måste agera tillsammans och skapa enighet kring de stora greppen för ett levande och hållbart Västerbotten.
Magdalena Andersson, landshövding Västerbottens län
Hans Adolfsson, rektor Umeå universitet
Rickard Carstedt (S), ordförande i regionala utvecklingsnämnden, Region Västerbotten
Lotta Folkesson, ordförande LRF Västerbotten
Anders Fredriksson, vd Norrmejerier
Anna Frej (S), kommunalråd Vännäs kommun
Åsa Jackson, direktör Corporate Responsibility, Boliden
Maria Knutson Wedel, rektor Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
Hans Lindberg (S), kommunalråd Umeå kommun
Erica Lundgren, vd OK Västerbotten
Pär Lärkeryd, vd Norra Skogsägarna
Maria Marklund (S), kommunalråd Skellefteå kommun
Joachim Nordin, vd Skellefteå Kraft
Peter Persson, kommunchef Storumans kommun
Jan Ridfeldt, vd Umeå Energi
Per Strand, projektdirektör SCA