Västerbotten kan gå före i delningsekonomin

Debatt. Många av samhällets resurser är underutnyttjade. Kontorslokaler nyttjas uppskattningsvis endast tio procent av den totala tiden. Borrmaskiner används cirka 18 minuter under sin livstid, men lämnar över 50 kilo avfall efter sig.

Borrmaskiner används cirka 18 minuter under sin livstid, men lämnar över 50 kilo avfall efter sig.

Borrmaskiner används cirka 18 minuter under sin livstid, men lämnar över 50 kilo avfall efter sig.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Miljö2020-04-05 18:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined
Borrmaskiner används cirka 18 minuter under sin livstid, men lämnar över 50 kilo avfall efter sig.

Delning av underutnyttjade resurser som fordon, kontorsytor och verktyg är en av flera lösningar för ett hållbart samhälle.

Men för att en effektiv delningsekonomi ska kunna växa fram krävs medvetna satsningar från kommunerna. Här kan Västerbotten gå före genom att samordna och underlätta delning.

I Sverige konsumerar vi fyra gånger så mycket som planeten tål. Trots att vår konsumtion orsakar stora utsläpp fortsätter vi att köpa allt mer.

Samtidigt är många av samhällets resurser underutnyttjade. Kontorslokaler nyttjas uppskattningsvis endast tio procent av den totala tiden. Borrmaskiner används cirka 18 minuter under sin livstid, men lämnar över 50 kilo avfall efter sig.

Delning av resurser som ytor, varor och tjänster kan bli en viktig del i ett hållbart samhälle. En bil som delas genom en bilpool kan exempelvis ersätta mellan fyra och 13 fordon.

Men i dagsläget sätter ekonomiska och juridiska oklarheter käppar i hjulen för delningen och hindrar den från att skalas upp. Samhällets regler utgår från ägande och behöver anpassas för att fungera för delning mellan många användare.

I en rapport har IVL Svenska Miljöinstitutet, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Lunds universitet studerat delning av transporter, lokaler och verktyg och identifierat ett antal faktorer som är avgörande för att delning ska kunna växa och som samtidigt säkerställer att delningen bidrar till en hållbar utveckling.

För att skapa en fungerande delningsekonomi krävs en ökad förståelse för delningens möjligheter och medvetna satsningar från samhällets olika sektorer.

Här har Sveriges kommuner en nyckelroll. Rörelsen ”Sharing Cities”, som växer fram i många städer världen över, ger kommuner en möjlighet att utveckla formerna för delning. Det handlar både om att hantera riskerna med delning och om att ta vara på delningens stora potential: nya företag, mer resurseffektivitet och ökad jämlikhet.

Västerbottens kommun- och regionpolitiker kan ta ledarskap i frågan om delning genom att öppna för delning i detaljplaner och planprocesser och stödja till exempel bil- och cykeldelning. Västerbottens kommuner kan ställa krav på delning vid offentlig upphandling, dela med sig av bilpooler genom offentliga bostadsföretag och dela underutnyttjade offentliga verksamhetslokaler.

Att hyra, låna och dela blir allt vanligare och nu krävs ett politiskt ledarskap för att forma den framtida delningsekonomin.

Genom samverkansprojekt, ökad kännedom och tydliga satsningar kan Västerbottens kommun- och regionpolitiker visa vägen.

Liv Fjellander, projektledare hållbar konsumtion, IVL Svenska Miljöinstitutet

Andrius Plepys, Lunds universitet

Cecilia Katzeff, Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Andreas Broryd, Workaround

Ola Degerfors, vd Hygglo AB

Therese Ahlström Brodowsky, Sunfleet

Fredrik Karlberg, Snappcar