Strax innan årsskiftet presenterade Naturvårdsverket sin Prince-rapport.
Forskningsprogrammet Prince (Policy relevant indicators for consumption and environment) är den mest omfattande och detaljerade beräkningen av den svenska konsumtionens miljöpåverkan som hittills genomförts. Slutsatsen är entydig; vill du som konsument minska dina ”klimatfotavtryck” så ska du välja att äta svensk mat.
Forskarrapporten visar att drygt 60 procent av den svenska matkonsumtionens klimatpåverkan kommer från livsmedel som producerats utomlands. Störst klimatpåverkan har livsmedel från andra europeiska länder, 27 procent, från Asien, främst palmolja, 14 procent, och från Latinamerika, främst kött från Brasilien, tio procent.
83 procent av ”fotavtrycket” för användning av antibiotika i djuruppfödning, orsakad av svensk matkonsumtion, sker utomlands.
Antibiotikaresistens är, som bekant, ett växande problem globalt och infektioner förorsakade av multiresistenta bakterier orsakar cirka 500 000 dödsfall per år. Läkare utan gränser bedömer att så många som tio miljoner människor kan komma att dö av multiresistenta bakterier 2050, om inte kraftfulla åtgärder vidtas.
Slutsatsen är entydig; vill du som konsument minska dina ”klimatfotavtryck” så ska du välja att äta svensk mat.
När du handlar mat i butik så hamnar endast nio procent av din köpesumma hos bonden. Staten tar elva procent i moms. 32 procent stannar hos grossist och handel. En stor andel, 37 procent, går till import, det vill säga till bönder och industri i andra länder. Den svenska livsmedelsindustrin får resterande elva procent av ”matkronan”.
För 20 år sedan såg det annorlunda ut. Då fick den svenske bonden nästan en dubbelt så stor andel av pengarna. Skillnaden beror främst på att vi köper alltmer importerad mat. Samtidigt som den svenske bondens andel av konsumtionsvärdet nästan har halverats har importens andel fördubblats; den har ökat med 102 procent sedan 1995.
I vår upplysta och klimatmedvetna tid känns det helt galet. Att ett land med så goda förutsättningar för jordbruk har hamnat i ett läge där det bara kan försörja halva sin befolkning är en skrämmande utveckling ur flera perspektiv.
För det första handlar det om ett alltmer spänt säkerhetspolitiskt tillstånd i vår omvärld. Sent omsider börjar man återupprätta vår militära kapacitet och det synsättet borde även gälla vår livsmedelsförsörjning. För det andra handlar det om vårt ansvar i den globala livsmedelsförsörjningen. FN beräknar att dagens 7,2 miljarder människor kommer att vara 9,6 miljarder 2050.
Att mätta alla dessa människor kommer att bli en enorm utmaning, inte minst mot bakgrund av att beräkningar visar att klimatförändringarna kommer att leda till att livsmedel, i princip, bara kommer att kunna produceras i den norra hemisfären fram emot 2080.
Det finns, med andra ord, många och mycket starka skäl för att köpa lokal och svensk mat.
Lotta Folkesson, ordförande LRF Västerbotten
Mats Granath, regionchef LRF Västerbotten