Sverige är bäst i världen på att återvinna tidningspapper.
Nu ska vi prata om återvinning. Vi svenskar är faktiskt otroligt bra på just detta. 8 av 10 personer lämnar sina använda förpackningar och tidningar till återvinning. Det visar Återvinningsbarometern som genomförts av Sifo på uppdrag av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI.
Som tidningschef är jag förstås extra glad för att vi är så bra på att återvinna tidningspapper. Faktiskt är vi bäst i världen. 95 procent återvinns och blir till toalett- eller tidningspapper.
Mot den bakgrunden är regeringens förordning om nya regler för pappersinsamling fullständigt obegripligt.
I korthet handlar det om att regeringen har beslutat att införa så kallad hushållsnära insamling. Det vill säga att all återvinning ska ske vid bostaden eller i kvarteret. Med detta hoppas regeringen kunna öka andelen insamlat papper med två procent.
Kostnaden för den här förändringen ska i fortsättningen tas av producenterna av förpackningar och tidningspapper. Inte kommuner och bostadsrättsföreningar som det har varit tidigare. Naturvårdsverket är satta att utforma detaljerna i förordningen.
Dagens system med återvinningsstationer fasas alltså ut och från 2025 ska all återvinning ske hushållsnära.
Bekvämt, eller hur?
Det är inte rimligt att utsätta en redan hårt pressad bransch för denna kostnadsökning.
Men vad får det för konsekvenser för tidningsbranschen? Det korta svaret är att följderna blir otroligt stora och de landar direkt på kulturminister Amanda Linds bord, eftersom hon i sin portfölj även har mediefrågorna.
Kostnaderna för detta kommer att läggas direkt på papperspriserna med enormt stora prisökningar för tidningsproducenterna som följd.
Enligt det internationella konsultbolaget Roland Bergers konsekvensanalys handlar det om en årlig operativ kostnad på 3,4 miljarder för återvinningsbranschen. Ungefär 15 procent av detta tillfaller pappersproducenterna, med dyrare papper som följd. I nästa steg drabbar detta naturligtvis också läsarna.
Förutom det tillkommer också investeringskostnader för pappersproducenterna på 1,3 miljarder kronor.
Då ska man samtidigt ha i åtanke att samma regering, så sent som förra året höjde, mediestödet med 55 miljoner kronor till 622 miljoner kronor. Ett stöd som med råge äts upp av de fördyrade kostnaderna för den hushållsnära återvinningen.
Och detta i ett land som redan i dag är bäst i världen på återvinning.
Regeringen måste tänka om. Det är inte rimligt att utsätta en redan hårt pressad bransch för denna kostnadsökning. Allra helst inte när det främst handlar om bekvämlighet, snarare än reell miljönytta. Ett gott syfte som får onda konsekvenser.
Och den stora förloraren är den lokala journalistiken och dess läsare.