Under hösten har Finland varit ordförande i ministerrådet.
Det finländska ordförandeskapet har tagit fram konkreta siffror för EU:s olika politikområden inom ramen för medlemsstaternas förhandlingar om nästa långtidsbudget.
I kommissionens förslag minskar sammanhållningspolitiken med tio procent. Det finländska ordförandeskapet skär bort ytterligare två. Det ger en sammanlagd nedskärning på 12 procent.
EU:s sammanhållningspolitik består av fonder som EU, tillsammans med medlemsstaterna, fördelar till EU:s regioner i syfte att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan fattiga och rika regioner, mellan de glesbefolkade och de tätbefolkade, och främja tillväxt och ökad sysselsättning.
Rent konkret handlar det om att skapa bättre förutsättningar för innovation och näringslivsutveckling, bredbandsutbyggnad och investeringar i infrastruktur, vilket över tid har skapat stora mervärden för regioner i Europa – inte minst i Sverige.
EU måste ta på sig ledartröjan globalt när det gäller klimat, miljö och hållbarhet. USA kommer inte göra det, inte heller Kina.
För att nå EU:s klimatmål 2030 för energi och klimat kommer investeringar om ytterligare 260 miljarder euro att krävas varje år.
Om EU ska fixa klimatmålen måste EU:s sammanhållningspolitik landa åtminstone på samma nivå som i dag.
EU:s sammanhållningspolitik har en utjämnande effekt mellan medlemsstater, men även inom medlemsstaterna.
Vi ser hur ojämlikheten ökar i västvärlden. Att då skära ned i ett av EU:s kärnområden, som har jämlikhetsskapande och klimatpositiva effekter, vore dumdristigt. EU:s sammanhållningspolitik måste i stället matcha politikens ambitioner att öka jämlikheten mellan medlemsstater, mellan stad och land, och därmed skapa ett hållbart och säkrare Europa som håller ihop.
Erik Bergkvist (S), Europaparlamentariker