Greta Thunberg och andra opinionsbildare har gett oss ökade insikter om klimatkrisen.
Vi behöver ett nytt förhållningssätt till konsumtion, material och avfall.
Det vi köper måste hålla längre, och när produkterna väl är uttjänta måste materialet vara lätt att återvinna så att avfallet kan omvandlas till nya värdefulla råvaror.
Svenskarna vill använda resurserna effektivare. Nio av tio vill helst köpa produkter gjorda av återvunnet material, enligt en Sifo-undersökning som Återvinningsindustrierna låtit göra. Dessutom vill två av tre att staten ställer krav på att de produkter som säljs ska vara enkla att återvinna.
Hushållens engagemang är nödvändigt, men långt ifrån tillräckligt. Om Sverige ska kunna övergå till en mer cirkulär ekonomi, där material kan användas om och om igen, behövs en översyn av alla styrmedel. Vi måste bort från en ekonomi där användningen av resurser har en början och ett slut.
För att lyckas behövs morötter som ger fler möjlighet att välja produkter som baseras på återvunnet material.
En möjlighet är sänkt moms på sådana varor, en annan en märkning som visar hur stor andel som utgörs av återvunnen råvara.
Dessutom behöver vi ställa krav på företagen. Deras produkter måste vara hållbara och gå att reparera.
De måste också vara enkla att plocka isär, så att det går att skilja olika material från varandra och enkelt återvinna dem.
För att öka återvinningen kan Region Västerbotten och länets kommuner efterfråga återvunnet material i upphandlingar och sätta upp ambitiösa mål.
Bara under 2018 betalade Region Västerbotten ut sex miljarder kronor i olika upphandlingar. Det ger stora möjligheter att påverka utvecklingen.
Västerbottens invånare vill handla återvunnet. Men för att skapa en marknad där varor och resurser cirkulerar i ett klimatsmart och hållbart system måste hela samhället hjälpas åt.
Kommuner, regionen och företag i Västerbotten kan bidra till ett mer cirkulärt samhälle, som gör jularna vitare.
Viveke Ihd, tillförordnad vd Återvinningsindustrierna