Nu börjar vi se följderna av januariavtalet.
Det är ett avtal som med kirurgisk precision slår mot vanliga människors vardag.
Den automatiska höjningen av bensin- och dieselskatten, som togs bort i höstas med den budget som Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna röstade igenom, ska återinföras.
Miljöpartiet är tydligt med att det måste bli dyrare att köra bil och att den automatiska skattehöjningen snarast möjligt ska återinföras.
Det är något som i praktiken innebär att skatten höjs utan att nya politiska beslut behöver tas.
Den tidigare regeringen införde, under motstånd från Sverigedemokraterna, en punktskatt på elektronik under det missvisande namnet ”kemikalieskatt”. Efter mer än ett år med kemikalieskatten i bruk ser vi dess konsekvenser. Skatten har slagit hårt mot svensk handel med uteblivna intäkter om 5,6 miljarder kronor årligen.
Effekten av skatten, som uppgår till som högst 320 kronor per vara, är att var tionde köp har flyttats från svenska butiker till utländska hemsidor.
Sannolikt är införandet av kemikalieskatten regeringens största näringspolitiska haveri. Men i stället för att byta riktning ökar regeringen farten. Påhejade av Centerpartiet aviseras nu att kemikalieskatten framöver även ska omfatta skor och kläder samtidigt som den höjs.
Politik innebär att prioritera. Den sittande regeringen väljer bort låg- och medelinkomsttagare, framförallt på landsbygden. För dem innebär regeringens politik dyrare bilresor, tv-apparater, kläder, skor och mycket annat samtidigt som regeringen sänker skatten för de med de allra högsta inkomsterna genom att slopa värnskatten.
Det är möjligt att det finns ekonomiska argument för en slopad värnskatt. Men de har Socialdemokraterna i så fall aldrig intresserat sig för historiskt sett. Någon rättviseaspekt kan de politiker som förordar en slopad värnskatt knappast heller väga in när en sådan får gå före satsningar på vård i tid, tryggare pensioner och/eller sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare.
De enda vinnarna på denna politik är de med höga inkomster och möjligen en och annan storstadsbo som drömmer om en statligt subventionerad elcykel.
För landsbygden är januariavtalet inget mindre än ett hån. Att Socialdemokraterna och Miljöpartiet höjer skatter och pålagor utan vidare reflektion är inte förvånande – de har skattehöjningar i sitt DNA – men att Centerpartiet, med sin tidigare så stolta glesbygdsförankring förordar densamma, är skamligt och ett svek mot landsbygden.
Eric Palmqvist (SD), riksdagsledamot Norrbottens län, ledamot i näringsutskottet
Mattias Bäckström Johansson (SD), riksdagsledamot Kalmar län, ledamot i näringsutskottet