Välståndet i världen stiger.
Allt fler människor tar sig ur fattigdomens misär och får ett drägligare, fredligare liv.
Tillgång till fossilfri el är avgörande. Då krävs ytterligare stora mängder metaller. FN:s råvarupanel (IRP) beräknar att för att inte gå över två graders temperaturhöjning krävs mer än 600 miljoner ton metaller för infrastruktur och energiproduktion. Världsbanken uppskattar att det kommer att krävas tio gånger mer batterimetaller än vad som produceras i dag.
Återvinning är nödvändigt, men det räcker inte. IRP pekar på risken att metaller för grön energi kommer att bli bristvaror. Det grundläggande problemet är inte att det saknas metalltillgångar på jorden utan att produktionen inte klarar av att möta efterfrågeökningen, som skapas av den gröna omställningen och stigande välstånd i en växande befolkning.
Sverige är i dag ett ledande gruvland inom EU. Gruvindustrin har stor betydelse i de norra delarna av landet. Enligt Sveriges geologiska undersökning, SGU, har Sverige fortsatt stor geologisk potential för nya fyndigheter. Systemet för tillstånd blockeras dock av brist på beslut.
Enligt Sveriges geologiska undersökning har Sverige fortsatt stor geologisk potential för nya fyndigheter. Systemet för tillstånd blockeras dock av brist på beslut.
Myndigheten Tillväxtanalys rekommenderar åtgärder för att effektivisera svensk mineralproduktion.
Vi föreslår ett hållbarhetstillstånd, som handläggs av ett organ, där alla aspekter på hållbarhet beaktas: miljö såväl som social och ekonomisk hållbarhet. Detta ger ett helhetsperspektiv där alla särintressen kan vägas in samtidigt.
Vi människor utnyttjar gärna de fördelar som metaller ger i allt vi gör och allt vi har omkring oss. Från broar och mobiler till bestick och höftleder.
Men många vill inte tillåta gruvor. Det är en ohållbar inställning.
Finns möjligheter måste Sverige bidra till den globala metallförsörjningen. Nyetableringar för att bryta guld i Vindelgranseleområdet, eller i den så kallade Guldlinjen, eller koppar i Arvidsjaur, liksom gruvor som redan är igång, som Pajala järnmalmsgruva måste kunna utvecklas.
Alla tillståndsärenden behöver handläggas noggrant och skyndsamt och de som inte möter högt ställda krav avslås.
Sverige är bland de länder i världen som har bäst förutsättningar att bidra till den globala metallförsörjningen med kompetens och erfarenhet, strikta miljökrav, avancerad utrustning och spetsforskning.
Det krävs politiskt mod för att ta nödvändiga beslut för att Sverige genom ökad gruvproduktion solidariskt ska kunna bidra till den globala klimatkampen och välfärdsutvecklingen.
Västerbotten och Norrbotten måste få fortsätta att utvecklas ekonomiskt med en gruvindustri som bidrar till den gröna omställningen.
Tomas From, bergsingenjör, ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens avdelning för bergs- och materialteknik
Magnus Ericsson, adjungerad professor Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet, ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens avdelning för bergs- och materialteknik
Rolf Sandström, professor emeritus i materialteknologi, Kungliga tekniska högskolan (KTH), ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens avdelning för bergs- och materialteknik