Det krävs nytänkande kring renoveringen av bostäder

Debatt. De stora samhällsutmaningarna som både bostadskrisen och klimatkrisen utgör kräver ett samhällsekonomiskt perspektiv som spänner över flera sektorer. För att bidra till detta bör fastighetsägare och byggbolag kräva en nationell renoveringsstrategi som verkligen ökar renoveringstakten och energieffektiviseringen.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Miljö2019-03-17 16:58
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined

Under 2019 ska en ny renoveringsstrategi för det svenska byggnadsbeståndet tas fram av Boverket och Energimyndigheten.

Renoveringsstrategin är den tredje i ordningen och ska möta nya krav från EU. Den ska innehålla en färdplan som säkerställer att byggnadsbeståndet når en hög grad av energieffektivitet, visa hur fossila bränslen ska fasas ut samt rymma nationella indikatorer för att minska klimatpåverkande utsläpp.

Enligt Boverket råder det i dag bostadsbrist i 243 av 290 svenska kommuner. Ungefär 800 000 bostäder är i skriande behov av renovering.

Samtidigt har riksdagen slagit fast att Sverige ska ha 50 procent effektivare energianvändning till 2030 och noll netto klimatpåverkande utsläpp senast 2045.

Den nya strategin kan spela en nyckelroll i att möta båda dessa samhällsutmaningar.

Boverket och Energimyndigheten har tidigare pekat på att ett rent fastighetsekonomiskt perspektiv inte svarar på hur renoveringstakten ska kunna öka. Den stora utmaningen ligger i att de fastighetsägare som gör investeringarna ofta inte är de som skördar frukterna eftersom det handlar om samhällsekonomiska vinster.

Under 2016 var energianvändningen i Västerbottens lägenheter i snitt 14,1 megawattimmar, vilket var 7,6 procent över rikssnittet.

Det finns stora skillnader i energianvändning mellan länen som inte bara kan förklaras av väderförhållanden. Mycket kan alltså åstadkommas genom lokala ambitioner.

Men för att klara energi- och klimatmålen krävs bredare grepp och nytänkande kring finansiering och incitamentsstrukturer. Den nya strategin behöver visa på vilka samhällsnyttor, utöver förväntade energibesparingar, som kan integreras i renoveringskalkylen. Det kan till exempel handla om hälsa, säkerhet och luftkvalitet.

Ett minskat elbehov i byggnader är dessutom centralt i omställningen till ett förnybart elsystem. När effektsituationen är som mest ansträngd på vintern står eluppvärmning av bostäder för omkring 10 procent av elanvändningen, vilket måste minska.

De stora samhällsutmaningarna som både bostadskrisen och klimatkrisen utgör kräver ett samhällsekonomiskt perspektiv som spänner över flera sektorer.

För att bidra till detta bör fastighetsägare och byggbolag kräva en nationell renoveringsstrategi som verkligen ökar renoveringstakten och energieffektiviseringen.

Mats Björs, vd Swedisol