I augusti fick jag ett av landets viktigaste uppdrag; att vara vd för LRF, de gröna näringarnas intresse- och företagarorganisation.
Det är lantbruks- och skogsbruksföretagen som har förutsättningarna att bygga vägen till en hållbar framtid. Sverige har bland världens bästa jordbruk och djuromsorg. Vi använder minst antibiotika. Vårt skogsbruk har lyckats fördubbla andelen skog på 100 år. Det innebär att skogen varje år kapslar in mer än 80 procent av det svenska samhällets totala koldioxidutsläpp.
För två år sedan röstade riksdagen enhälligt igenom landets första livsmedelsstrategi. Målet är att Sveriges bönder ska öka livsmedelsproduktionen. Det vore bra, både för klimatet och för den svenska möjligheten till självförsörjning vid en internationell kris. Att ha välmående företag i de gröna näringarna är viktigt för kunna att nå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling i hela Sverige.
Beslutet om den nationella livsmedelsstrategin är positivt. Men vi har en bra bit kvar innan den kan förverkligas. Här har varje enskild kommun och länsstyrelse en viktig uppgift att fylla.
När jag pratar med LRF-medlemmar, alltså bönder och lantbrukare över hela landet, är en av de viktigaste frågorna för dem att politiker och myndighetspersoner gör det lättare att vara lantbruksföretagare. Krångliga regler, snåriga ansökningsvägar och invecklade blanketter, som måste fyllas i, tar orimligt mycket tid.
Det svenska lantbruket är, och vill fortsätta att vara en motor för framtidens hållbara samhälle.
Enskilda lantbrukare, med knappa administrativa resurser, lever under samma komplexa regelverk som storföretag som Ericsson och Volvo. Det krävs en attitydförändring.
Vårt råd till dig som politiker och tjänsteman blir därför: hjälp oss att göra rätt i stället för att leta fel.
Det svenska lantbruket är, och vill fortsätta att vara en motor för framtidens hållbara samhälle. Men vi vill också bli Sveriges främsta producent av biodrivmedel. Från åker och skog kan vi ta fram produkter som kan ersätta kol, olja och plast. Men för att det ska kunna ske måste lantbruksföretagen få bättre förutsättningar och attityden hos myndigheterna förändras.
Ett välmående grönt näringsliv är en grundsten för att Västerbotten ska kunna fortsätta utvecklas. 2017 var antalet nystartade företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske 64 stycken. 2018 var Västerbotten enda län där produktionsvärdet ökade. Allra mest ökade mervärdet för ekoprodukter.
Inom Västerbottens gröna näringsliv arbetar drygt 6 000 personer, enligt Jordbruksverket. Och vi vet att en enskild mjölkgård genererar minst fem arbetstillfällen till; inom livsmedelshandel, inom transportföretag, elektronik och veterinärvård, i samma by eller i kringliggande samhällen.
Att driva ett modernt och framgångsrikt lantbruksföretag innebär att man behöver göra investeringar på flera miljoner. För att våga göra det krävs framtidstro.
Ska våra medlemmar kunna fortsätta att växa och bidra till länets utveckling behövs stöd från lokala politiker. God infrastruktur, möjligheter till bra skolgång och sjukvård är centrala faktorer för att unga lantbrukare ska våga satsa på en egen gård.
Genom att offentliga förvaltningar handlar lokalt kan de bidra till att skapa den efterfrågan som krävs för att säkerställa en hållbar och lönsam livsmedels- och skogsproduktion.
Varje gång jag besöker en gård och ser den drivkraft och det engagemang som finns där blir jag både hoppfull och stolt.
Tillsammans med en positiv inställning från kommuner och myndigheter är företagen i det gröna näringslivet receptet för att hela landet ska kunna växa.
Anna-Karin Hatt, vd LRF