Vi producerar och konsumerar i dag vatten, mat och energi utan en tanke på morgondagen.
Världsnaturfonden WWF:s rapport ”Living Planet Report” visar att bestånden av vilda ryggradsdjur – det vill säga däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – har minskat med i genomsnitt 60 procent på mindre än 50 år. Trots globala avtal, som ska skydda naturen, ser vi en dramatisk nedgång av ryggradsdjuren i världen mellan 1970 och 2014.
I slutet av november arrangerar FN en global konferens i Egypten om biologisk mångfald. Den blir ett tillfälle för WWF och andra aktörer att uppmana världens regeringar, företag och beslutsfattare att vidta brådskande åtgärder för att stoppa förlusten av natur och vilda djur. Vi har kommit till en punkt där ”business as usual” inte längre är ett alternativ.
Få känner till förlusten av biologisk mångfald. Utrotningen sker i det tysta. En färsk Sifo-undersökning, gjord på uppdrag av WWF, visar att sju av tio svenskar underskattar förlusten av biologisk mångfald. Endast fyra procent angav ”rätt svar”. De allra flesta tror att minskningen av vilda djur är betydlig mindre.
Klimatförändringarna är den samhällsföreteelse man oroar sig mest för (52 procent), följt av politisk extremism (35 procent), terrorism (34 procent) och miljöförstöring (33 procent). Oro för förlusten av biologisk mångfald (11 procent) kommer långt ner på listan.
Trycket på naturresurserna ökar hela tiden. Framförallt beror det på att vi brukar allt mer mark för livsmedelsproduktion.
Det har skett en intensiv utdikning av våtmarker, ängsmarker har försvunnit och ett intensivt skogsbruk har gjort om naturskogarna till ensidiga produktionsskogar. Djurens hem och mat försvinner. Illegal jakt och handel, överfiske och klimatförändringar bidrar också till att den biologiska mångfalden minskar dramatiskt.
Att skydda miljön är avgörande för vår ekonomiska och sociala utveckling och hela vårt välstånd.
Biologisk mångfald är grunden för vår existens; den ger oss luften vi andas, maten vi äter och vattnet vi dricker. Den upprätthåller de ekosystem som vi behöver för att trivas och den ger oss de råvaror och tjänster som vi behöver. Bara pollinatörernas tjänster värderas till 120 miljarder kronor per år, och var tredje tugga vi äter är pollinerad av ett bi.
Merparten av de djur vi har på jorden, sett till biomassa, är djur inom köttproduktionen. Jordens alla vilda däggdjur, allt ifrån elefanter, giraffer och älgar till tigrar och näbbmöss, står i dag för bara fyra procent av alla däggdjurs totala vikt. Resterande 96 procent utgörs av oss människor (36 procent) och vår tamboskap (60 procent).
Förlusterna av vilda djur är tydligast i tropiska regioner. Värst drabbat är Syd- och Mellanamerika där nedgången är 89 procent jämfört med 1970.
Sötvattenspopulationerna (som groddjur) har minskat med 83 procent på 44 år.
Nedgången och förlusten av vilda djur och växter har nått farliga nivåer.
Nu måste vi vända detta. Utan fungerande och friska ekosystem blir vi alla förlorare.
Vi producerar och konsumerar i dag vatten, mat och energi utan en tanke på morgondagen. Överbelastningen av ekosystemen leder till minskade fiskbestånd, avskogning, torka och vattenbrist liksom artutrotning och ökad koldioxidhalt i atmosfären. Att skydda miljön är avgörande för vår ekonomiska och sociala utveckling och hela vårt välstånd.
Oavsett vilken regering det blir vill vi att den agerar kraftfullt för att gynna den biologiska mångfalden:
- Öka anslagen för biologisk mångfald i budgeten till fyra miljarder kronor årligen för att skydda minst 20 procent av representativa naturmiljöer på land. Och skydda minst 30 procent av de svenska havsområdena.
- Öka satsningarna på nationella övervakningsprogram så att vi får kunskap om fler artgrupper. I dag saknas kunskap om läget för viktiga artgrupper som till exempel insekter.
- Öka Sveriges satsning på biologisk mångfald och uppfyll Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald. Eexempelvis Aichi-målen i FN:s konvention om biologisk mångfald.
Människans handlingar förändrar planeten på ett sätt vi tidigare inte sett, och om vi fortsätter kan konsekvenserna bli katastrofala.
Men vi kan lösa detta. När man sätter in resurser och satsar på god naturvård så finns det en möjlighet för biologisk mångfald att återhämta sig – och öka igen.
Tillsammans kan vi göra de åtgärder som behövs för en hållbar framtid där människor lever i harmoni med naturen.
Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF
Vicki Lee Wallgren, chef skog och arter Världsnaturfonden WWF
Torbjörn Ebenhard, ställföreträdande och biträdande föreståndare Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Luca Berardi, Världsnaturfonden WWF:s unga miljöhjälte 2018
Mattias A Klum, fotograf, filmare och WWF-ambassadör