Skogspolitiken har varit starkt polariserad de senaste åren.
Statsminister Stefan Löfven (S) sträcker ännu en gång ut en hand till Centerpartiet.
I en intervju i Dagens Nyheter (21/12 2018) öppnar han bland annat för att kompromissa om arbetsrätten, som var en av stötestenarna i de misslyckade förhandlingarna i mitten av december.
Mycket tyder också på att förhandlingarna kommer att återupptas.
Och då finns det fler problem än lagen om anställningsskydd.
Skogspolitiken har under mandatperioden präglats av stark polarisering. Förändrade principbeslut från myndigheter – exempelvis stopp för avverkning i fjällnära skog – har tillsammans med politiska beslut, som en nationell inventering av nyckelbiotoper, skapat en situation där många skogsägare, på goda grunder, upplever att deras äganderätt är hotad.
Otaliga exempel finns där markägare fått nej till avverkningar utan att få någon ersättning.
Det mesta talar för att en fortsatt Löfvenregering också är en fortsättning på en dålig skogspolitik.
Denna omsvängning är till stor del en konsekvens av att Miljöpartiet både suttit i regeringen och styrt miljödepartementet. Miljöpartiets syn på den svenska skogen är att betydligt mer ”måste skyddas”. Idén om frihet under ansvar tycks inte stå särskilt högt i kurs, trots att det är denna princip som gjort att det finns så mycket skog som anses skyddsvärd.
Samtidigt är skogsfrågorna tillsammans med jordbrukspolitiken Centerpartiets själ. I de gröna näringarna finns både partiets bas och ideologiska hemvist. Äganderätten och rätten att bruka sin skog är självklarheter. När partiledaren Annie Lööf berättade om sin kravlista gentemot Löfven stod ”frihets- och äganderättsreformer” högt på agendan.
Förutom skogsfrågorna handlade det om förändrat strandskydd och gårdsförsäljning av alkohol.
Hur ska dessa motstridiga synsätt sammanfogas i ett regeringssamarbete?
Centerpartiet kan inte vända sig från sin bas. Åtminstone inte utan att riskera en rejäl svekdebatt.
Miljöpartiet, som alltmer återgått till att vara ett enfrågeparti, lär å sin sida kämpa med näbbar och klor för att inte ge efter. MP kommer också till skillnad från C att ha fördelen av att sitta med i regeringen och styra miljödepartementet, där merparten av skogspolitiken bestäms.
Därmed talar det mesta för att en fortsatt Löfvenregering också är en fortsättning på en dålig skogspolitik.
Arbetsrätten i all ära, men för många på landsbygden är det äganderätten som är det viktiga.
Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån