Skolor måste få säga nej till alltför långtgående krav på specialkost.
Kraven på specialkost i skolan har ökat kraftigt, rapporterar Dagens Nyheter (5/1 2019).
I en enkät som tidningen låtit göra framkommer det att rena livsstilsdieter, inte sällan på föräldrarnas begäran, börjat göra intåg i den svenska skolan. En situation som riskerar att bli ohållbar.
Självklart ska hänsyn tas till allergiker och vegetarianer. Däremot måste skolor med gott samvete kunna säga nej till alltför individualiserade kostplaner.
I den kartläggning som Dagens Nyheter gjort framgår det att inslagen av specialkost har ökat i mer än åtta av tio kommuner – bara under det senaste decenniet.
Och individuellt anpassad kosthållning tycks vara vanligt. När de kommuner som noterat en ökning får resonera om orsakerna förekommer svar som ”dieter som föräldrar anser att deras barn behöver”, ”man gör egna diagnoser”, ”ökad mängd krav från vårdnadshavare” och ”föräldrar ställer större krav på skollunchen”. För att bara nämna några talande exempel.
Råvarorna som behövs för specialkost är i regel dyrare och innebär uppenbara merkostnader.
”Det blir många olika parametrar, och vi har över hundra specialkoster som ska lagas varje dag”, säger Marianne Backrud-Hagberg, kostchef i Nyköpings kommun och ordförande i branschföreningen Kost & Näring till Dagens Nyheter.
Även på Livsmedelsverket har man uppmärksammat att kommunerna står inför en stor utmaning. Anna-Karin Quetel, nutritionist på myndigheten, talar om ”en osäkerhet hur mycket man ska gå till mötes av önskemål kring maten när det inte handlar om en diagnostiserad allergi” (Dagens Nyheter 6/1 2019).
Utvecklingen är ett reellt problem. Råvarorna som behövs för specialkost är i regel dyrare och innebär uppenbara merkostnader – som i praktiken tas från den gemensamma skolpengspotten för måltider. Till detta kommer all extra tid och alla resurser som behöver avsättas vid förberedelse och servering.
Visst skulle ett nationellt regelverk kunna underlätta och skapa större tydlighet. Men i grund och botten behöver skolor bli bättre på att stå på sig.
Av många ses djurrätt som något viktigt och emotionellt laddat. Därför är det rimligt att ingen elev förväntas äta kött mot sin vilja. Det måste också betraktas som en självklarhet att elever med klarlagda allergier ska ha rätt till anpassad kost.
Men krav på att därutöver erbjudas specialkomponerade menyer borde rent krasst inte behöva godtas. Skolbespisningen är trots allt inte en á-la-carte-servering.
Max Eskilsson, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån