Public service borde inte ägna sig åt ren underhållning.
Den gångna helgen inleddes Melodifestivalen.
Programmet har i den politiska debatten blivit en symbol för den sortens nöjessatsningar som många debattörer menar borde ligga utanför public service kärnuppdrag.
I en enkät i SR/Kulturnytt ger partierna sin syn på Melodifestivalen.
Det är emellertid bara Kristdemokraterna som tar chansen att resonera kring vad ett nytt uppdrag för public service kan innebära.
– Det är väldigt mycket pengar som Melodifestivalen kostar, säger partiets kulturpolitiske talespersonen Roland Utbult, och lyfter vikten av ”nyhetsförmedling, nationell, internationell och regional”. Moderaterna, som i likhet med KD vill se ett smalare uppdrag, är mer vaga: Det är ”upp till dem (SVT)”. (Sveriges Radio 30/1 2020)
Kristdemokraternas position är rimlig, och fullt förenlig med en armlängds avstånd.
Politiker ska aldrig peta i tablåer. Däremot borde fler partier våga resonera kring vad public service uppdrag bör innehålla, och hur det kan produceras på bästa sätt.
Kristdemokraternas position är rimlig, och fullt förenlig med en armlängds avstånd.
I den diskussionen kan stora underhållningssatsningar ifrågasättas, liksom den bolagsstruktur där public service består av tre bolag: Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion.
Att underhållning prioriteras ned och samhällsbevakning prioriteras upp borde inte vara kontroversiellt. Public service har en stor, skattefinansierad budget. En inte obetydande del går till innehåll av så pass tydlig underhållningskaraktär att det lika gärna kan produceras på en fri marknad.
Alltför många politiker ryggar för den diskussionen: Att ifrågasätta public service har kommit att framstå som att sympatisera med auktoritära, högerpopulistiska regeringar i Polen och Ungern.
Men det går absolut att reformera public service för att värna den. Som SVT:s vd Hanna Stjärne uttryckt det kommer bolaget ”självklart utföra” ett eventuellt nytt uppdrag på bästa sätt (Kvartal 17/1 2020).
Carl-Vincent Reimers, projektledare vid Näringslivets medieinstitut, skriver i webbtidningen Smedjan (27/1 2020) om hur Frankrikes president Emmanuel Macron tagit initiativ till en omfattande reformering och effektivisering av landets public service-medier: I år ska franska public service spara 70 miljoner euro. Bolagen väntas slås ihop till ett – med staten i styrelseminoritet.
I Sverige består dock styrelsemajoriteten för public service-bolag av politiker.
I Sverige ses ofta minsta antydan till en reformering av public service som steg bort från den liberala demokratin. Emmanuel Macron, som i Sverige ofta lyfts fram som liberalismens framtidshopp, kan inspirera även på detta område. Liberaler behöver självförtroende att ifrågasätta dagens utformning av public service.
Max Eskilsson, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån