Vad är det skolan borde lyckas med egentligen?

De resultat som Föräldraalliansen Sverige presenterat är glädjande, men om man läser dem baklänges märks ganska snabbt att regionens skolor också misslyckas.

Föräldraalliansen Sverige rankar Arjeplog som bästa grundskolekommun 2021 med Norsjö på en fin andraplats.

Föräldraalliansen Sverige rankar Arjeplog som bästa grundskolekommun 2021 med Norsjö på en fin andraplats.

Foto: Henrik Montgomery/TT Nyhetsbyrån

Krönika2021-12-31 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Några dagar före jul kunde Norrans läsare glädja sig över goda nyheter om grundskolorna i området.

Föräldraalliansen Sverige presenterade att de rankar Arjeplog som bästa grundskolekommun 2021 med Norsjö på en fin andraplats.

Men regionens kommuner visade, enligt rankingen, inte bara på en vinnande spets. Bredden fanns där också. Alla kommuner inom tidningens traditionella spridningsområde låg högt på listan med Skellefteå som ankare på plats 36 av 290 kommuner.

Imponerande.

Hur glädjande dessa topplaceringar än är vill jag ställa den något tråkiga frågan vad de spelar för roll?

Eller annorlunda formulerat: Hur avspeglar en sådan här ranking hur samhället lyckats klara det som borde vara skolutbildningens huvuduppdrag? Vad borde förresten vara skolans huvuduppdrag?

Pedagogen Gert Biesta menar att skolutbildningens syfte och mål kan förstås utifrån tre sammanflätade perspektiv: kvalificering, socialisering och subjektifiering.

Skolans uppdrag kan alltså förstås som att det handlar om att ge kompetens för vidare studier och yrkeslivet, värderingar och engagemang för samhällslivet, men tillsammans med detta också självständighet och handlingskraft för de egna valen i livet.

Hur mäter man sådant i en skolranking?

De resultat som Föräldraalliansen Sverige presenterat är glädjande, men om man läser dem baklänges märks ganska snabbt att regionens skolor också misslyckas.

Var femte elev kan bara läsa yrkesprogram på gymnasiet efter nian. Det är inget fel på yrkesprogram, men vad händer med handlingskraften för de egna valen i livet om du redan som 16-åring inte har samma chanser som andra?

Var tionde elev i årskurs sex ligger efter i ämnena matte svenska och engelska. Ämneskunskaper är inte allt i världen men vad händer med ditt engagemang för samhällslivet om du redan som 13-åring har svårt att kommunicera jämbördigt med andra?

Med goda nyheter i ryggen kan lärare, elever, rektorer och politiker gå in i 2022 med gott självförtroende och förnyade krafter.

Det behövs, för skolans uppdrag i samhället är viktigt. Det sträcker sig längre än till något som kan mätas som relativa termer i en kommunranking.

Uppdraget riktar sig som ett erbjudande till varje barn och ungdom. Därför kan vi som är inblandade inte vara nöjda innan vi erbjudit varje barn och ungdom så bra chanser som möjligt att växa i kompetens, social gemenskap och självständig handlingskraft.

Det är vad skolan borde lyckas med.