Jag följer debatten om ”gruvskatter” och förvånas över att personer som uttalar sig inte tar reda på enkla fakta. Nu senast PO Tidholm i DN som föreslår en höjning av ”mineralavgiften” från 0.2 procent till 10 procent.
Samt att dessa pengar sparas i en bygdefond som görs tillgänglig efter att gruvor har stängts.
Hans omsorg om gruvsamhällena delar han med oss på Georange. Så, intentionerna är goda – men PO är likväl vilse.
Så, låt oss reda ut detta med ”gruvskatter”. De övergripande principerna är inte svåra och visst finns aspekter att förbättra.
Sverige är ett att få länder som inte har någon ”gruvskatt”, eller ”kronodel” (royalty på engelska).
Innebär det att våra gruvor ej beskattas alls? Nej, gruvor beskattas som andra företag. Och i Sverige sker som bekant över hälften av den totala beskattningen på arbete – direkt eller indirekt.
Skatt på företagsvinster och utdelningar, eller på kapital är långt mindre viktiga och härvidlag skiljer vi oss från de flesta länder.
Det fina med detta – vad gäller gruvor och andra företag som anställer folk lokalt, bortom de större städerna - är att en stor del av skatten stannar i kommunen och regionen.
Det gör den inte i länder med andra typer av skattesystem. Den svenska modellen hotas i viss mån av ökad pendling (”fly in fly out”) och effektivisering. Det krävs att man tänker till vad gäller framtidens gruvor.
I de flesta länder med en betydande gruvsektorn är royaltyn viktig och en del av denna fördelas ofta ut lokalt.
En typisk royalty är 2-4 procent. Det är långt ifrån 10 procent - som tillsammans med det redan existerande skattetrycket skulle göra de flesta svenska gruvprojekt ekonomiskt ointressanta.
Men en mer normal nivå på royalty – det är värt att diskutera. En sådan skulle innebära att staten fick in skatt från företagen även under tider då gruvföretagen ej gör vinst.
Vad är då denna mineralavgift på 0.2 procent? Återigen något vi är nära ensamma om.
Det är främst en ersättning till markägare - 2/3 av mineralavgiften tillfaller de som äger mark där själva gruvan är belägen – i proportion till ägd areal.
Summorna är små i det större sammanhanget – men är av privatekonomiskt intresse. Den kvarvarande tredjedelen går till staten.
Nära nog ingen förstår poängen med denna – summorna är dessutom helt obetydliga.
Det finns naturligtvis mer att säga om gruvor och skatter. Men här har ni en bra bas att utgå ifrån.