Varje gång jag kommer ner till kusten har nya hus byggts och nästan var jag tittar syns byggkranar. Där jag kommer ifrån minskar vi istället för att öka i befolkning.
Självaste flyttnettot – inflyttare minus utflyttare – är faktiskt positivt, vilket många inte tror eller visste men det är fler som dör än de som föds.
På sista raden så drar kust och fjäll åt olika håll. Skillnaderna ökar och klyftorna vidgas. Och det är problematiskt.
Urbaniseringen är en av de stora samhällsutmaningar som många har funderat kring. Det är inte så kostnadseffektivt med glesbygd men inte om alla bor på samma ställe heller.
Varken Norrbotten eller Västerbotten kommer att kunna öka tillräckligt i befolkning, om det bara är i de största kommunerna som ökningen sker. Ska vi kunna betala för bra skola, vård och omsorg behöver människototalen öka, inte bara flyttas runt.
På regional nivå har vi kommit sams om utvecklingsstrategier som pekar ut vägen och som har stor betydelse för var man väljer att satsa sina pengar, vilka branscher man vill stödja och hur man vill jobba framåt.
Det ska bli mer attraktivt, mer hållbart och bättre att leva här, och jag kan inte annat än hålla med och heja på. För det låter ju bra!
Men sen är det ju som förgjort. För hur mycket vi än pratar om att stad och land ser olika ut så visar det sig att vi ändå gör på samma sätt som vi alltid har gjort. Och det är här som det blir intressant.
Det visar sig att det faktiskt på riktigt har betydelse vilka ord som används för att beskriva stad och landsbygd. Att det finns ett urbant tolkningsföreträde som ligger till grund för vilka åtgärder man sen faktiskt gör. Det är sånt man kan bli galen på.
Gör man på samma vis kommer man att få samma resultat. Det är inte rymdforskning.
Som det är idag har det inte så stor betydelse om det så regnar pengar över oss. De små kommunerna kommer aldrig att ha kraft nog att kunna ta del av dem och det arbete man behöver och vill göra kommer inte att vara samma som det jobb som görs i stan.
Och då blir man tydligen betraktad som ett B-lag och det vet vi ju alla att det är A-laget som går först.
Och nej. Jag är inte bitter. Jag har bara läst en rapport till som bekräftade det jag tror. Som jag alltså inte hittat på själv.
Och jag tänker att när det kommer till sån här ojämlikhet så behöver den beskrivas för fler.
För det man inte vet kan man inte ändra på. Så varsågod, nu vet du.
Ta med dig den kunskapen och fundera vad du vill göra med den.