Hur lite eller mycket är en kvinna egentligen värd?

Det här är ett enormt haveri för såväl sjukvården som jämställdheten. Att Skellefteås kvinnor ska behöva åka långt för att få akut gynekologisk sjukvård är faktiskt helt sjukt.

När vård ges av kvinnor till kvinnor blir den sällan prioriterad, skriver Idha Karlsson i sin krönika.

När vård ges av kvinnor till kvinnor blir den sällan prioriterad, skriver Idha Karlsson i sin krönika.

Foto: isabell Höjman/TT Nyhetsbyrån

Krönika2021-10-29 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är egentligen inte förvånande, men vansinnigt upprörande, att Skellefteå inte kan erbjuda gynekologisk slutenvård vid kvinnokliniken.

Det är nämligen kvinnor som vårdas där och generellt vårdas de också av kvinnor. När vård ges av kvinnor till kvinnor blir den sällan prioriterad, trots att hälso- och sjukvårdslagen slår fast att det är det medicinska behovet som ska styra vem som får vård.

Enligt en anställd vid kvinnokliniken har ansvariga känt till problemen med sjuka lokaler länge, men i stället för att ta tag i dessa har man skyfflat runt medarbetare som utvecklat symptom. Nu får ingen längre vistas i lokalerna och några nya vårdplatser finns helt enkelt inte. Lösningen är att skicka svårt sjuka patienter till andra sjukhus i regionen. Det är horribelt.

I ett öppet brev till ansvariga skriver 13 läkare och tre verksamhetschefer vid kvinnokliniken att lokaler måste ordnas så att kvinnokliniken kan fortsätta erbjuda den vård som många kvinnor behöver. I samma brev uttrycker läkarna att de inte tror att deras högre chefer förstår vilket viktigt arbete de utför och beskriver sedan alla de viktiga vårdinsatser de årligen gör.

Att kvinnokliniken har en väl fungerande verksamhet verkar dock Magnus Hedström, områdeschef, ha missat.

Han bevisar själv att läkarna har helt rätt i att deras chefer inte förstår vilket fantastiskt jobb de gör. Hedström säger, om personalen vid kvinnokliniken, att ”de har ett stort hjärta för sina patienter, och reagerar starkt utifrån det.”

Skulle han ha sagt så om det var tretton manliga läkare och tre manliga verksamhetschefer som hade skrivit det öppna brevet?

Skulle han ha sagt så om vården uteslutande hade berört män?

Sällan har någon, med bara ett enda uttalande, lyckats visa på så många lager av misogyni.

De läkare som skrivit brevet reagerar utifrån sin profession och sin kompetens. De har kunskap om såväl lokaler som gynekologi och uttalar sig utifrån den.

Ingenstans i brevet hittar jag ett känsloargument. Det är sakligt och faktabaserat rakt av, så man kan fråga sig om Hedström ens läste brevet innan han uttalade sig så nedvärderande om sin personal?

Det här är ett enormt haveri för såväl sjukvården som jämställdheten i Skellefteå. Ansvariga måste omedelbart ställa allt till rätta.

Annars bör Skellefteå illa kvickt rekrytera chefer som lyssnar på sin personal och bär genusglasögon när de prioriterar vårdplatser.

Att Skellefteås kvinnor ska behöva åka långt för att få akut gynekologisk sjukvård är faktiskt helt sjukt.