Lars Lustig: Den snabba samhällsomvandlingen ur olika per­spektiv

- Det här är det största som hänt Skellefteåbygden sedan guldfyndet på Fågelmyran 1924!

 Det var mitt spontana svar då jag blev uppringd av en journalist i oktober 2017, när nyheten släppts att Northvolt valt Skellefteå.

 Och så är det. I historien finns ofta urskiljbara händelser som definierar ett ”före” och ett ”efter”, även om sådana händelser vanligtvis föregås av en lång och mödosam pro­cess, där enskilda personer ofta gjort avgörande insatser. För Boliden (och Skellef­teå) är givetvis guldfyndet den där gråkalla decemberdagen 1924 helt epokgörande. 

För Umeå finns en lika tydlig milstolpe längs historiens vandringsled, och det är tillkomsten av Umeå universitet 1965. Och till dessa två exempel kan vi nu foga Northvolts batteri­fabrik.

 Men frågan är större än så. Vi talar om den gröna omställningen. Vi talar om den snabba samhällsomvandlingen. Vi talar om norra Sverige som en ”hot spot” som drar värl­dens ögon till sig på ett sätt som kanske inte ens Sara Lidman kunde drömma om när hon i ljuset av gruvstrejker och snabb avfolkning stolt och envist utropade att ”en gång ska det vända för Norrland!”.

Jag bor förvisso i Umeå, men Skellefteå är hemma för mig, även om det är många år sedan jag var skriven i kommunen. Jag är född i Kalvträsk, uppvuxen i Boliden och gick gymnasiet på Anderstorp. 

Men det har förstås runnit en hel del vatten genom Finnforsfallets kraftstation sedan dess. Men kontakten med Skellefteå behåller jag på flera sätt, både privat och professionellt. Och inte att förglömma: Skellefteå AIK är, och har alltid varit, mitt lag.

Jag arbetar som länsråd sedan åtta år vilket är både spännande och inspirerande. I den rollen har jag också åtskilliga anledningar att noga följa det som händer, inte bara i Skellefteå, utan i hela norra länsdelen.

 I mina krönikor kommer jag att spegla den snabba samhällsomvandlingen ur olika per­spektiv. 

För naturligtvis väcker också en utveckling som den vi nu ser frågor. ”Hur kan utvecklingen i Skellefteå komma Norsjö och Malå till del?” Eller ”Hur kan det finnas 1 600 arbets­lösa personer i en kommun med Europas hetaste arbetsmarknad?” 

Arbetsmarknad och demografi är två ämnen jag säkerligen kommer att återkomma till, men förmodligen också utbildnings- och landsbygdsfrågor.

För nu går vi för guld, bästa Skellefteåbor. Eller kanske litium?

Lars Lustig, länsråd Länsstyrelsen Västerbotten