Antipluggkulturen värst för de som har det svårast

Den som vill göra sitt bästa i skolan riskerar att uppfattas som en töntig pluggis.

Man ska helst inte räcka upp handen och visa sig intresserad. Visst borde det vara tvärtom, skriver läraren och skolforskaren Andreas Westerberg.

Man ska helst inte räcka upp handen och visa sig intresserad. Visst borde det vara tvärtom, skriver läraren och skolforskaren Andreas Westerberg.

Foto: Jessica Gow/TT

Krönika2021-01-22 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Var sjunde elev i Sverige blev inte behörig till gymnasiet 2020. För att lyckas bättre krävs att det börjar anses positivt att plugga.

Kommuner har ett stort ansvar för att det blir verklighet. Men övriga samhället kan påverka mycket.

Efter nyår har Norranområdets niondeklassare fått information om gymnasievalet inför hösten. Tyvärr är det många som inte ser ut att komma in på något program.

Inför gymnasiestarten 2020 var 85,6 procent av de som gått ut nian det året behöriga till gymnasiet. Var sjunde niondeklassare var alltså inte behörig.

De flesta av dessa elever går nu på något av gymnasiets introduktionsprogram för att komplettera betygen.

Det är bra att den möjligheten finns, men utfallet förskräcker. Färre elever som klarar gymnasiet än grundskolan. Sämst går det för dem som inte hade kunskaperna i utgångsläget.

Norranområdets skolor brottas med samma problem som övriga riket. Resursbrist och behov av förbättrade arbetssätt är delar av orsaken till att det inte går bättre. Till detta hör att traditionen att prioritera de skolor som har störst utmaningar är svag i Skolsverige.

Men en aspekt som ofta glöms bort är det omgivande samhället. Föräldrar, föreningsliv och företag har mycket stor påverkan på hur det går för ungdomarna i skolan och hur de uppfattar meningen med vikten av att ta vara på den utbildning som erbjuds.

Den elev vars föräldrar visar respekt för skolans uppdrag och intresse för barnets skoluppgifter klarar skolan bättre än den som har föräldrar som påpekar att skolan är svår och tråkig.

Tränaren som skryter med hur bra det gått för ungdomarna trots att betygen var låga gör dem en otjänst. Hen borde i stället se till att idrotten inte tränger ut sömn eller läxläsning.

Arbetsgivare som rekryterar sommar- eller helgarbetare påverkar väldigt positivt om de visar intresse för betyg och skolarbeten när de beslutar vem de ska anställa. Att inte förvänta sig att ungdomarna ska komma till sitt extrajobb under skoltid borde vara en självklarhet, men är det tyvärr inte.

Den som i dag vill göra sitt bästa i skolan riskerar att uppfattas som en töntig pluggis av sina klasskamrater. Man ska helst inte räcka upp handen och visa sig intresserad. Visst borde det vara tvärtom?

Vuxenvärlden kan göra mycket för att bekämpa antipluggkultur till förmån för nyfikenhet och lärande.

Det drar alla ungdomar nytta av. Särskilt de som har det svårast i skolan.