Nästan en halv miljon svenskar lever med diabetes.
85 procent av dem har typ 2-diabetes, och sjukdomen ökar stadigt.
Egentligen är diabetes inte en utan flera sjukdomar som kan se väldigt olika ut. Därför behöver varje enskild individ få rätt förutsättningar för att lära sig och förstå mer om sin sjukdom och medicinering. Det här jobbar patientorganisationerna med; att sprida kunskap om vad man själv kan göra för att må bättre med sin sjukdom, till exempel genom vad man äter och fysisk aktivitet.
Men ansvaret för att resultaten av ny forskning når ut till och avgör behandlingen av patienterna på vårdcentraler och sjukhus vilar helt på sjukvårdens ansvariga.
Det är mycket som står på spel ur patientens perspektiv, faktiskt livet självt i vissa fall.
- Människor med typ 2-diabetes löper två till fyra gånger större risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke jämfört med personer utan diabetes.
- Närmare 30 procent av alla som fick en hjärtinfarkt 2018 hade diabetes.
Den nya forskningens resultat finns med i behandlingsriktlinjerna sedan 2017. Nu vet man att förebyggande behandling kan minska riskerna för hjärt-kärlsjukdom kraftigt, för en del minimeras de helt. Detta gäller särskilt för behandling av personer med typ 2-diabetes och etablerad hjärtkärlsjukdom.
Men det går långsamt för riktlinjerna att slå igenom i vården. Ledande diabetes- och hjärtexperter är frustrerade: Vi har kunskapen, så varför räddar vi inte liv, förhindrar nya hjärtinfarkter?
Ja, varför görs det inte?
Egentligen är de flesta överens om hur man kan skydda diabetespatienter från hjärt-kärlkomplikationer. Men en sådan patient kan komma i kontakt med många delar av sjukvården innan någonting händer. Kan det vara så enkelt att man bara behöver bestämma när man ska agera och inte förutsätta att någon annan kommer att ta ansvar för att någonting blir gjort?
Vi från Diabetesorganisationen i Sverige anser att läkarföreningarna inom diabetes och kardiologi borde kunna driva på ännu mer, och se till att ny kunskap används i vården och i behandlingen av patienter med typ 2-diabetes. Finns det några hinder så låt oss veta vilka de är. Ställ er upp och skrik om det behövs, vi kommer att stå bakom er.
Vi har inte tid att vänta på att SKL (Sveriges kommuner och landsting) ska bli klar med sitt nya system för ”implementering av kunskapsstyrning”.
Det kommer kanske att bli bra, men det är inte ett nytt system vi tänker sitta still och vänta på. För under tiden tickar diabeteshjärtat vidare.
Låt det få lugn och ro med hjälp av all den nya ovärderliga kunskap som forskarna har gett oss.
Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige