Julen är barnens högtid

Krönika. Julen är framförallt barnens högtid. Man involverar dem i planeringen med julbak och julpynt. Önskelistor skrivs och barnen längtar. Dessvärre är det inte ovanligt att vi vuxna sviker barnen i juletid. Umgänget med dem tycks inte vara tillräckligt. Alkohol och festande får allt större genomslag.

Foto: Bertil Ericson/TT

Hälsa och sjukvård2018-12-11 06:57
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined

Julen närmar sig med stormsteg.

Förväntningarna är höga hos såväl gammal som ung.

Julen är framförallt barnens högtid. Man involverar dem i planeringen med julbak och julpynt. Önskelistor skrivs och barnen längtar.

Dessvärre är det inte ovanligt att vi vuxna sviker barnen i juletid. Umgänget med dem tycks inte vara tillräckligt. Alkohol och festande får allt större genomslag.

Det finns barn som far illa under julen. Fylla och bråk blir vad de minns.

Många gruvar sig också inför jullovet. I stället för vila och umgänge får barnen uppleva att alkoholen tar över hos de vuxna.

Det finns barn som far illa under julen. Fylla och bråk blir vad de minns.

Enligt Barnens rätt i samhället (Bris) ökar antalet samtal från barn och unga som känner sig otrygga på grund av vuxnas drickande under större helger.

De ser en ökning av samtalen under julen. Det är samtal som kan handla om barnens oro, om vuxnas alkoholkonsumtion och om bråk i familjen.

Vi får heller inte glömma att julen kan vara en mycket påfrestande period för de föräldrar vars ekonomi inte räcker till. De vill ge sina barn en dräglig jul, men saknar ekonomiska förutsättningar.

När jullovet är över kommer barnen tillbaka till skolan. Det händer att de då får i uppgift att skriva en liten berättelse om vad de gjort under julen och vad de fick i julklapp.

För barn som lever i ekonomisk utsatthet kan detta vara mycket jobbigt.

Majblomman skriver i sin rapport för 2018 ”Andra tycker jag är konstig” att barn som de pratat med ”önskar att frågan om barns ojämlika ekonomiska förutsättningar får mer uppmärksamhet”.

De efterlyser större medvetenhet i skolan om bakgrund och konsekvenser och vill att vuxenvärlden blir bättre på att uppmärksamma och möta de frågor som uppstår när vissa barn inte kan vara med på grund av familjens ekonomi.

Den 1 januari 2020 blir FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag. Dessvärre är det många kommuner i Västerbotten som ännu inte är förberedda för detta.

Det är hög tid att politiker i länets kommuner sätter sig ner och funderar över hur de på bästa sätt ska kunna integrera barnkonventionen i all kommunal verksamhet. Det brådskar.

Maria Lundqvist-Brömster, tidigare riksdagsledamot för Liberalerna