Vi som lever i dag tror ibland att vi är så olika tidigare generationer.
Vår kunskap och våra livsbetingelser är visserligen annorlunda. Men vår inre människa är förvånansvärt oförändrad.
Mitt arbete som präst innebär att jag regelbundet behöver brottas med gamla texter. Det är ofta inte svårt att dra paralleller till vår egen tid. Senast det hände var i början av september när jag i Dagens Nyheter läste artikeln ”Välbärgades gömda välfärd raserar den offentliga vården”. Jag hade nyligen läst profeten Amos.
I DN-artikeln skriver ekonomihistorikern John Lapidus bland annat följande: ”Den gömda välfärden kallas så därför att den inte syns. Det är en välfärd som delvis är offentligt finansierad men sällan finns med i statistiken över offentliga utgifter. En välfärd svår att granska då den kantas av affärssekretess och hemliga avtal mellan försäkringsbolag och privata vårdgivare.”
Vi är många som gått till privata läkare. Det har varit enkelt och bekvämt. Vi har fått träffa samma läkare varje gång.
Inget är nytt under solen. De resursstarka har i alla tider hittat sätt att berika sig själva.
I dag finns privata sjukvårdsförsäkringar för snabbare vård. Läkare på nätet är några knapptryck bort.
För den enskilde, som nyttjar försäkringar och privata alternativ, är det självklart positivt.
Det negativa är att de privata alternativa inte är så privata. De är ofta finansierade med skattemedel, alltså tar de resurser från den offentliga vården.
– Vad fan får jag för pengarna?, frågade Scaniachefen Leif Östling.
Kanske blir han profetisk.
Vi som tillhör de resursstarka kommer att klara oss, Men vad händer med de resurssvaga om de välbeställda gör sig allt mer oberoende av den offentliga vården?
Att värnskatten avskaffas är begripligt. Det är inte många som tycker om att över hälften av inkomsten försvinner i skatt.
Samtidigt finns det låginkomsttagare. För dem hade skattelättnader gjort större skillnad i vardagen.
Sverige lär vara ”världsbäst” på att öka inkomstklyftorna. Att låginkomsttagare ”knyter näven i byxfickan”, och tappar förtroendet för våra politiker, är inte så konstigt. Att de som tjänar en bit över 50 000 får flera tusen kronor extra varje månad på grund av slopad värnskatt, samtidigt som vi i ”glesbygden” erbjuds 137, bidrar inte till att sammanhållningen i samhället stärks.
Inget är nytt under solen. De resursstarka har i alla tider hittat sätt att berika sig själva.
Det är här som jag ser likheterna med profeten Amos, som levde i en högkonjunktur i mitten av 700-talet f Kr. Hans ord är inte nådiga. Bland annat säger han: ”De säljer den oskyldige för pengar och den fattige för ett par skor. De trampar ner de svaga och skuffar undan de hjälplösa.” (Amos 2:6–7)
Hans Marklund, präst