I samarbete med Lunds universitet har Sveriges Arbetsterapeuter genomfört en omfattande studie kring arbetsterapeuternas arbetsmiljö.
Resultatet är oroande. 42 procent av arbetsterapeuterna i Västerbotten har det senaste året allvarligt funderat på att byta yrkesbana och var femte uppfyller kriterierna för utmattningssyndrom.
Nu är det dags att ta krafttag för ett hälsofrämjande arbetsliv.
Precis som hundratusentals andra akademiker inom kvinnodominerade välfärdsyrken går arbetsterapeuter varje dag till jobbet med målet att göra livet bättre för andra människor.
Tack vare arbetsterapeuter får personer, som har svårigheter att klara sina dagliga aktiviteter, möjlighet till större självständighet och delaktighet i vardagen. Detta ökar inte bara livskvaliteten, det avlastar också hälso- och sjukvården, omsorgen och socialtjänsten.
Men de som i sitt arbetsliv hjälper andra behöver också få rätt förutsättningar att kunna göra det.
Sveriges Arbetsterapeuter har under lång tid fått signaler om arbetsterapeuternas ohållbara arbetsmiljö. Från arbetsterapeuter och från andra akademiker inom kvinnodominerade välfärdsyrken finns vittnesmål om hög arbetsbelastning och stress med psykisk ohälsa som följd. Tyvärr kan vi nu konstatera att situationen var värre än vi velat tro.
Tillsammans med forskare vid Lunds universitet har Sveriges Arbetsterapeuter genomfört den mest djupgående kartläggningen av arbetsterapeuters arbetsmiljö.
Av studiens deltagare var glädjande nog de flesta nöjda med sin arbetssituation och det kollegiala stödet. Men tyvärr ansåg så många som 62 procent att de hade svårt att hinna med sina arbetsuppgifter på grund av hög arbetsbelastning.
Nästan hälften av arbetsterapeuterna i Västerbotten har det senaste året allvarligt funderat på att byta yrkesbana.
Studien visar också att 43 procent av arbetsterapeuterna i Västerbotten har tecken på stressymptom, och att 20 procent visar tecken på långvarig stress, det vill säga den typ av stress som gör oss sjuka. Dessutom har var femte arbetsterapeut i Västerbotten angett att de uppfyller kriterierna för lindrigt eller uttalat utmattningssyndrom, i enlighet med Socialstyrelsens kriterier.
Inte nog med det. 42 procent, alltså nästan hälften av arbetsterapeuterna i Västerbotten, har det senaste året allvarligt funderat på att byta yrkesbana. De främsta orsakerna som anges är hög arbetsbelastning och stress, bristen på arbetsterapeuter, låga löner, bristande ledarskap och organisatoriska problem.
Det bör vara djupt oroande för arbetsgivare i Västerbotten när medarbetare, som i grunden är nöjda med sitt yrkesval och sina kollegor, funderar på att lämna sitt jobb inom välfärden. Om var tredje arbetsterapeut faktiskt byter bana skulle det innebära mycket olyckliga konsekvenser för både arbetsgivare och för de personer som är i behov av arbetsterapeutiska insatser.
En positiv utveckling av välfärden kräver att medarbetarna har ett hållbart och hälsofrämjande arbetsliv.
Detta är ingenting som välfärdens arbetsgivare kan välja bort. Vi måste vända den negativa trenden.
För att uppnå en hälsofrämjande och utvecklande arbetssituation för arbetsterapeuter i Västerbotten, som hindrar kompetensflykt från välfärden, vill vi:
- Att arbetsgivare erbjuder en rimlig arbetsbelastning och möjlighet till reflektion och återhämtning på arbetstid.
- Att tid och resurser avsätts för kompetensutveckling samt att planer tas fram för hur karriärvägar kan utvecklas.
- Att lönespridningen ökar och att arbetsgivare tar fram konkreta långsiktiga planer på hur kvinnodominerade akademiska grupper inom hälso- och sjukvården ska få kraftigt höjda lönenivåer.
- Att chefer har ett rimligt antal underställda samt mandat och förutsättningar att skapa en god organisatorisk och social arbetsmiljö.
Kristina Hultman, leg arbetsterapeut, lokal ombudsman Region Västerbotten och förste vice förbundsordförande Sveriges Arbetsterapeuter
Jeanette Carlsson, leg arbetsterapeut och arbetsmiljöstrateg Västerbotten Sveriges Arbetsterapeuter
Ida Kåhlin, leg arbetsterapeut och förbundsordförande Sveriges Arbetsterapeuter