Världsdiabetesdagen 2019 var på ett sätt unik.
Med helt ny kunskap om hur sjukdomen ska behandlas. Med fokus på hjärtat.
Gamla standardbehandlingar ska ersättas med nya. Det är goda nyheter för de närmare 500 000 svenskar som har typ 2-diabetes.
De nya behandlingsrekommendationerna, från den europeiska hjärtläkarföreningen, rör en av de största grupperna med typ 2-diabetes: de med hög risk för hjärt-kärlsjukdom, eller de som redan har drabbats av exempelvis stroke eller hjärtinfarkt. Exempel på sådan risk kan vara högt blodtryck eller högt kolesterolvärde.
Typ 2-diabetes är en mycket allvarlig sjukdom. Extra allvarlig är den om man drabbas tidigt – från 40 års ålder. Vanligast är att få diagnosen vid 50–60 års ålder. Det har beräknats att man i sådana fall, och utan sakkunnig behandling, förlorar sex–sju år av sin livslängd.
Personer med typ 2-diabetes har, jämfört med dem som inte har denna sjukdom, även upp till fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och för tidig död.
Men med rätta insatser kan denna risk nu i det närmaste elimineras.
Vad det handlar om är att se på diabetes som en hjärt-kärlsjukdom och behandla den därefter.
Fortfarande gäller att ha bra blodsockerkontroll eftersom det på sikt kan leda till större risk för hjärt-kärlkomplikationer. Det visar svensk data från NDR (Nationella diabetesregistret).
Och där är det tyvärr många som inte når sina individuella mål, eller som inte ens fått ett individuellt målvärde av sin vårdgivare.
De flesta personer med typ 2-diabetes bedöms ha hög eller mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom. De ska nu även behandlas med nya hjärt-kärlskyddande läkemedel som minskar risken för förtida död i hjärt-kärlsjukdom eller att utveckla hjärtinfarkt eller stroke.
Du kan påverka din egen hälsa om du har typ 2-diabetes genom att säkra att du har rätt medicin för att undvika framtida komplikationer.
80 svenskar får typ 2-diabetes varje dag. Någonting måste göras.
Sjukvården behöver få resurser för att kunna följa dessa nya behandlingsrekommendationer. Det räddar liv, och höjer livskvaliteten, men sänker även samhällskostnaderna.
Mellan 2006 och 2014 fördubblades sjukdomskostnaderna för typ 2-diabetes i Sverige från 5,5 miljarder kronor till 11,6. Framför allt beroende på komplikationer och följdsjukdomar.
Diabetesläkemedel, som kan motverka komplikationerna, står för endast åtta procent av den totala kostnaden för diabetesvården. En andel som legat stabil under perioden 2006–2014.
Följer vi riktlinjerna kommer kostnaderna för läkemedel att öka, och kostnader för komplikationer att minska. Sannolikt med väldigt mycket mer.
Det är en bra ekvation och bra för sjukvården och för patientens hälsa.
Mats Eriksson, professor, tema infektion och inflammation, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Lars Rydén, senior professor, tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset Solna