Socialstyrelsen går ut med en varning: 25 procent av Sveriges befolkning riskerar att dö i förtid på grund av fel kost.
Samtidigt lyser förebyggande insatser med sin frånvaro.
Men vi kan inte längre blunda för statistiken. Vi frågar oss därför: Kan den offentliga måltiden vara ett verktyg för att bekämpa denna utveckling?
8 200 personer i Västerbotten är i dag drabbade av diabetes typ 2, den typ som kan bromsas och förbättras av sunda kostvanor och motion, och som i hög grad därför räknas som en livsstilsrelaterad sjukdom.
Förekomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar har generellt ökat kraftigt de senaste åren och prognoserna visar att utvecklingen kommer att fortsätta i samma riktning. Vår livsstil utgörs av många faktorer, men enligt WHO är näringsfattig och sockerrik mat samt ett högt blodtryck numera de största riskfaktorerna för att dö i förtid i Sverige.
Vi behöver se möjligheten att använda den offentliga måltiden som en utbildningsinsats och erbjuda en kost som föregår med gott exempel.
I Sverige spenderas årligen över åtta miljarder kronor av skattebetalarnas pengar på råvaror till de tre miljoner måltider som serveras dagligen i offentlig regi.
Det finns gott om rekommendationer för hur den offentliga måltiden bör utformas, men ändå lever majoriteten av institutionerna inte upp till dem. Det finns heller inte någon uppföljning eller kontroll av vad våra gemensamma pengar faktiskt spenderas på.
Vi måste använda alla tillgängliga resurser för att bromsa den rådande utvecklingen av typ 2-diabetes, och andra livsstilsrelaterade sjukdomar, om vårt samhälle ska ha råd att bära kostnaden för vården i framtiden. Här ser vi den offentliga måltiden som en självklar del.
Vi uppmanar därför regering, kommuner och landsting att ta vara på den kompetens och de rekommendationer som finns. Konkret föreslår vi tre åtgärder:
- Kontrollfunktion
Instifta en kontrollfunktion, likt den som finns kopplad till livsmedelshygien, men kopplad till matens näringsriktighet. Då säkerställs att den skattefinansierade maten håller hög kvalitet.
- Lagstiftning
Att det liknande skollagen inrättas lagkrav på matens näringsriktighet inom vård och omsorg. All mat som lagas i offentlig regi borde anses lika viktig i lagens mening.
- Kunskapsutbyte
Att kunskapsutbyte mellan olika offentliga instanser främjas, till exempel genom digitala verktyg. I dag finns det många föredömliga kök vars kunskap bör spridas vidare till de som behöver den.
När förutsättningarna finns, när frisk mat inte behöver kosta mer, och i längden leder till stora samhälleliga besparingar genom en avsevärt bättre folkhälsa. Borde vi då inte kunna kräva en bättre offentlig måltid?
Anna Lindelöw Mannheimer, styrelseordförande i föreningen Frisk mat