Vindkraftsutbyggnaden i Sverige är en chansning på att kunskap om dess negativa medicinska effekter inte ska komma fram de närmaste åren.
Vem kommer att få ta smällen när sambandet mellan vindkraftsljud och sjukdom påvisas? Och när ser vi de första stämningarna.
Forskare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har i populationsstudier funnit att stressfaktorer leder till försämrad glukosomsättning, med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar. På sikt innebär det ökad risk för utveckling av diabetes och förtida död i hjärtkärlsjukdom. Det vet vi.
Det finns i dessa studier klara paralleller mellan sjukdomsutveckling och de stresseffekter som uppträder hos individer som drabbats av påverkan från vindkraftverk.
Det tar flera år att genomföra liknande vetenskapliga studier avseende just vindkraftens påverkan.
Som jämförelse kan nämnas att det tog 200 år innan tobaksrökningens sjukdomseffekter påvisades på 1950-talet. Det tog sedan ytterligare ett 20-tal år innan det stod klart att rökning även orsakar hjärtkärlsjukdom. Andra produkter vars hälsofaror länge förnekades var hormoslyr, neurosedyn och asbest.
Samtidigt med utbyggnaden av vindkraft fortgår forskningen om dess hälsopåverkan. Den visar att vindkraften förorsakar stress. Stress är en riskfaktor för hjärtinfarkt, diabetes och andra sjukdomar. Stressfaktorn leder genom så kallade neuroendokrina mekanismer till ökad risk för att drabbas av diabetes och hjärtkärlsjukdom.
Den mest omfattande studien på området är kanadensisk. Den visar att de undersökta vindkraftsgrannarna upplevde stress, men att de ännu inte hade hunnit utveckla diabetes eller hjärtkärlproblem. Det kan ta lång tid. Därför behövs uppföljande studier över tid. Men när skadan väl skett är det för sent.
Det anmärkningsvärda hos oss i Sverige är risktagandet, för att inte säga nonchalansen, inför hotande hälsoeffekter.
Är det klokt att forcera vindkraftsutbyggnaden, trots alla pågående studier som kan komma att påvisa att vindkraftens störningar är ett verkligt hälsoproblem?
Ansvaret faller tungt på det nationella och internationella kapital som finansierar utbyggnaden.
Begreppet riskkapital har fått en ny innebörd. Vad vi ser är en djärv chansning på att kunskap om negativa hälsoeffekter inte ska beläggas inom de närmaste åren.
Vem får ta smällen, och hur stor blir den, när sambandet mellan vindkraftsbuller och sjukdom påvisas? Och när ser vi de första stämningarna?
Det ligger något dysfunktionellt och tragikomiskt i att förment långsiktigt försäkrings- och pensionskapital är delaktigt i dessa chansningar. Detta bör uppmärksammas vidare.
Det finns goda alternativ för den som inte vill ha ny kärnkraft, som havsvindkraft långt bort ifrån kustlinjen, solenergi och kraftvärme.
Det är inte så att vi måste ha vindkraft även om vindkraftsindustrin kidnappat politiken.
Jan Hedman, ordförande Föreningen svenskt landskapsskydd
Göran Holm, styrelseledamot Föreningen svenskt landskapsskydd, professor emeritus i hjärtmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg
Leif Lyttkens, docent och före detta överläkare i audiologi, Akademiska sjukhuset i Uppsala