LSS-handläggare måste få ökad kompetens gällande funktionsnedsättningar och kommunikativa svårigheter.
Från och med i år kan det annars leda till rättsliga konsekvenser.
Socialstyrelsen slår i en utredning fast att LSS-handläggare har bristande kunskaper, både vad gäller funktionsnedsättningar och kommunikativa svårigheter. De har heller inte tillgång till eller erfarenhet av kommunikationshjälpmedel som förtydligande bilder. Det innebär att många barn och vuxna i behov av LSS-insatser inte får sina rättigheter tillgodosedda.
LSS-handläggare behöver ett nära samarbete med logopeder, som är experter inom just detta område, för att säkerställa att individer med kommunikationssvårigheter får det stöd de behöver.
Tillämpningen av LSS (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) har kritiserats hårt i media de senaste åren. Vi har kunnat ta del av hårresande historier om familjer där rätten till assistans dragits in, trots att stödet gäller så livsavgörande behov som andning och matintag.
LSS-handläggare gör val som i högsta grad påverkar enskilda individer. De behöver resurser och kunskap för att kunna ta väl avvägda beslut.
LSS-handläggare behöver ett nära samarbete med logopeder för att säkerställa att individer med kommunikationssvårigheter får det stöd de behöver.
Socialstyrelsens utredning visar att i 42 procent av Sveriges kommuner har mindre än hälften, eller i vissa fall ingen, av LSS-handläggarna deltagit i fortbildning med inriktning på barn med funktionsnedsättning under den undersökta tvåårsperioden.
Endast hälften av kommunerna har tillgång till kommunikationsstöd, och hälften anger att det inte genomförts någon fortbildning om metoder för kommunikationsstöd.
Vilka verktyg har de då för att kunna utföra sitt arbete?
Hur kommunicerar de med dessa individer?
Logopeder arbetar dagligen med personer med kommunikationssvårigheter. De stöttar föräldrar och personal i hur de kan ge dessa individer möjligheter att få sina kommunikativa behov tillgodosedda. Logopeder är också experter på ätsvårigheter, ett annat område där vi vet att kunskapsnivån generellt är skral hos yrkesgrupper som bedömer och möter dessa individer varje dag.
Individer som har svårt att föra sin egen talan behöver en kompetent omgivning som kan tolka deras önskan, och som har erfarenhet av vad som krävs för att de och deras familjer ska ha en fungerande vardag.
Från och med i år blir barnrättskonventionen svensk lag. Det betyder att om inte hänsyn tas till det enskilda barnets förutsättning att uttrycka sin åsikt så begår kommunen ett lagbrott.
Med andra ord är det här något som ligger i kommunernas intresse att omgående lägga fokus på.
Vi vill att kommunerna anställer logopeder, som tillsammans med LSS-handläggare kan skapa ett utredningsförfarande baserat på kunskap om och erfarenhet av de utmaningar familjerna möter.
Kerstin Wiström, vice ordförande Svenska logopedförbundet
Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige
Ulla Adolfsson, ordförande Autism- och Aspergerförbundet
Anna Brandström, vice ordförande Svenska Downföreningen