Brist på AT-platser hotar patientsäkerheten

Debatt. Inspektionen för vård och omsorg gjort särskilda uttalanden om att det är olämpligt, och att det strider mot hälso- och sjukvårdslagen, att vikarierande underläkare går ensamma som primärjour. Ändå sker det. Även i Region Västerbotten.

Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

Hälsa och sjukvård2020-02-19 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined

Kaliber, P1:s program för grävande journalistik, berättade i måndags (17/2 2020) hur olegitimerade underläkare, före allmäntjänstgöring (AT), får gå primärjour utan patientansvarig legitimerad läkare att rådfråga. Ibland med allvarliga följder.

Som nyutexaminerade läkare är vi kunniga och kompetenta. Men vi behöver handledning och någon erfaren kollega att kunna vända sig till för hjälp med bedömningen i svåra fall.

Nyexaminerade läkare får anställning som vikarierande underläkare via ett särskilt förordnande i väntan på allmäntjänstgöringen, som är avsedd att fungera som en introduktion till yrket.

Att Region Västerbotten låter vikarierande underläkare ta på sig ett ansvar som IVO bedömt endast legitimerade läkare ska ha är en signal om att man inte prioriterar patientsäkerheten.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har gjort särskilda uttalanden om att det är olämpligt, och att det strider mot hälso- och sjukvårdslagen, att vikarierande underläkare går ensamma som primärjour. Ändå sker det. Även i Region Västerbotten. Nationellt uppger 37 procent av läkarna att de gått ensam primärjour utan legitimerad patientansvarig kollega på plats.

Anledningen är den långa väntetiden innan allmäntjänstgöring, som beror på brist på AT-platser. I Sverige saknas cirka 370 AT-platser. Förra året tillkom endast tre platser. I Region Västerbotten minskade de från 71 till 56, trots att det är reglerat i lag att regionerna ska dimensionera antalet AT-platser efter behov.

Vi vet att många underläkare funderar på att lämna yrket före allmäntjänstgöringen. Stort ansvar, med liten möjlighet att påverka sin arbetssituation, utan de rättigheter som finns för AT-läkare, bidrar till etisk stress och ohälsa. På sikt kan detta påverka regionens kompetensförsörjning.

Att Region Västerbotten inte lyckats uppfylla sitt uppdrag att tillhandahålla AT-platser, samtidigt som man låter vikarierande underläkare ta på sig ett ansvar som IVO bedömt endast legitimerade läkare ska ha, är ingenting annat än en signal om att Region Västerbotten inte prioriterar patientsäkerheten.

Madeleine Liljegren, ordförande SYLF (Sveriges yngre läkares förening)

Ramona Forsman, ordförande SYLF (Sveriges yngre läkares förening) Västerbotten