Elva år har gått sedan riksdagsbeslutet att avveckla det statliga apoteksmonopolet till förmån för en öppen marknad med privata aktörer.
Sverige stod mitt i finanskrisen. Avregleringar och privatiseringar stod lågt i kurs. Vänsterdebattörer och den dåvarande rödgröna oppositionen varnade för konsekvenserna: tillgängligheten skulle minska, priserna skulle höjas och anställningsvillkoren för apotekspersonalen skulle försämras. De farhågorna har endast i undantagsfall besannats.
Öppettiderna har förlängts, antalet apotek har ökat i samtliga län och receptfria läkemedel är billigare nu än då.
I glesbygdskommuner har tillgängligheten tyvärr inte ökat, men den har heller inte, som ofta påstås, försämrats.
Kundnöjdheten är i det närmaste exemplarisk: 99 procent var nöjda med sina apoteksbesök under 2016 (Sifo).
Apoteksavregleringen har med andra ord levererat precis den samhällsnytta som var syftet.
Oron för att apoteken skulle nedprioritera läkemedel och börja fokusera på kommersiella produkter, som inte är relaterade till läkemedel, har också visat sig grundlös. 85 procent av apotekens inkomster kommer från läkemedel. Det är fortfarande där kärnverksamheten ligger.
Det ska i sammanhanget sägas att apotekarnas arbetssituation delvis förändrats. När branscher konkurrensutsätts ökar givetvis produktivitetskraven, och produkter vid sidan av läkemedlen kan ha gjort apotekarnas roll i detta avseende till en något mer säljande. Samtidigt har apotekare fler arbetsplatser och arbetsgivare att välja mellan, vilket skärper kraven på goda arbetsvillkor och privatiseringen har öppnat en ny möjlig karriärväg för apotekare som vill bli företagare.
Apoteksavregleringen har med andra ord levererat precis den samhällsnytta som var syftet.
I ett internationellt perspektiv är Sverige unikt när det kommer till skepsis mot privata aktörer. I andra länder förhåller det sig ofta precis tvärtom.
Att tilliten för den svenska statsförvaltningen är hög är förvisso till gagn för oss alla, och bidrar till legitimitet såväl som en känsla av trygghet inför offentligt maktutövande. Men detta borde inte stå i motsatsförhållande till ett högt förtroende för privata aktörer som part i samhällsbygget.
I ett läge där den svenska ekonomin går en allt mer ansträngd konjunktur till mötes måste apoteksreformen ses som en given förebild för politiker som inser behovet av att minska det offentliga åtagandet och möjliggöra samhällsnödvändiga privata investeringar.
Pontus Almquist, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån