Den svenska flygbranschen är närmast världsunik med sin färdplan för fossilfrihet.
Färdplanen inom regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige visar hur inrikesflyget kan vara helt fossilfritt 2030 och hur flyg som startar från svenska flygplatser kan vara fossilfritt 2045.
Men en utredning på Finansdepartementets bord, med ett ogenomtänkt förslag på kraftigt höjd flygskatt för att finansiera Rut-tjänster, kan påverka omställningen och riskerar även Sveriges tillgänglighet. Regeringen och samarbetspartierna bör därför avfärda förslaget.
Vi vill jobba tillsammans med regeringen och samarbetspartierna utifrån januariöverenskommelsen och färdplanen för fossilfrihet. Tillsammans kan vi skapa framtidens gröna transporter.
För att nå dit behöver vi långsiktiga förutsättningar för att kunna göra de omfattande investeringar i biojetbränsle, gröna flygplatser och nya flygplan som krävs för att komma i mål. Omställningen kommer att kosta pengar och med flygets små marginaler får nya pålagor stora konsekvenser.
Förslaget sänder en ovälkommen signal till flyget som skapar osäkerhet. Flygskatten ger dessutom inga incitament eller resurser för omställning.
Vi vet att en annan väg är möjlig. I vårt grannland Danmark föreslås att flygavgifter ska samlas till en grön fond för omställning och produktion av biojetbränsle. När pengarna går till klimatomställning gör de nytta på riktigt. Det är inte flygets skatter som ska finansiera klädtvätt och montering av möbler.
Det är inte flygets skatter som ska finansiera klädtvätt och montering av möbler.
Redan när flygskatten infördes var dess negativa konsekvenser kända. En majoritet av remissinstanserna, såväl myndigheter som näringsliv, var uttalat negativa till en flygskatt.
Men flygskattens infördes ändå och i dess kölvatten har vi sett svenska flygbolagskonkurser där orter lämnats utan flygförbindelse. Nedläggning av ytterligare flyglinjer och minskad tillgänglighet är en trolig följd om flygskatten höjs. Inrikesflyget drabbas extra hårt eftersom flygskatten blir den dubbla på en resa tur och retur inom landet.
Flyget är en ansatt verksamhet och våra medlemsföretag har stora utmaningar att leverera både efterfrågad tillgänglighet och finansiera omställningen. Lokalpolitiker kämpar för sina regionala flygplatser. I Stockholm och Göteborg önskar näringslivet fler direktförbindelser samtidigt som både Arlanda och Landvetter har vikande trafiksiffror.
På två år har Arlanda förlorat elva interkontinentala direktlinjer till USA och Asien. Inrikesflyget minskade med nästan nio procent 2019. Utvecklingen saknar motstycke i Europa.
Nedgången slår också hårt mot många regionala flygplatser som i vissa fall riskerar nedläggning. Det drabbar då inte bara tillgänglighet för medborgarna utan även möjligheten till att upprätthålla viktigt stöd till samhället, som ambulans- och brandflyg.
För att Sverige ska vara attraktivt och konkurrenskraftigt krävs ett väl fungerande och hållbart transportsystem med alla fyra trafikslag; väg, järnväg, flyg och sjöfart.
Flyget tillgodoser vårt behov av snabba och långväga resor och är i många fall det enda rimliga alternativet.
Att chockhöja flygskatten med över en kvarts miljard kronor går tvärt emot de transportpolitiska målen och leder till att Sveriges tillgänglighet allvarligt urholkas.
Så länge regeringen inte lämnar lugnande besked riskerar förslaget att ligga som en våt filt över branschens pågående hållbarhetsarbete och nödvändiga investeringsbeslut.
Vår förhoppning är att regeringen och samarbetspartierna i stället står upp för ett hållbart flyg. För dit vill vi alla.
Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen
Peter Larsson, vd Svenska regionala flygplatser
Christian Clemens, ordförande Svenskt Flyg