Det har gått två och ett halvt år sedan riksdagen fattade det historiska beslutet om en nationell livsmedelsstrategi. Målet är ökad produktion av mat.
Men några insatser som gör skillnad på gårdsnivå har Sveriges bönder ännu inte sett till. Och kräftgången fortsätter.
I Västerbotten dominerar mjölk- och nötköttsproduktion. Mjölkbönderna är den ekonomiska ryggraden som upprätthåller infrastrukturen. De är avgörande för att även andra aktörer ska kunna verka på landsbygden.
Alarmerande nog fortsätter utvecklingen att gå i fel riktning. Bara de senaste tio åren har Västerbotten tappat tio mjölkföretag om året. Nu är de 198. Även invägningen av mjölk minskar.
Från mjölkföretagen kommer också en stor del av nötköttet. Det gör att även den sektorn påverkas.
Åkerarealen i länet har under samma tid minskat med motsvarande 7 400 fotbollsplaner.
Åkerarealen i länet har under samma tid minskat med motsvarande 7 400 fotbollsplaner.
Antalet kor har gått ned. Forskare och vi i LRF känner oro. Den biologiska mångfalden är hotad. Vissa insekter och växter kräver betade marker för att överleva. Men när lantbrukarna blir färre växer landskapen igen. I dag tycks allt mätas i stapeldiagram över koldioxidutsläpp. Få har förmågan att se till helheten.
Svensk matproduktion är den mest hållbara i världen. Vår mat är mycket mer klimatsmart än genomsnittet – såväl globalt som inom EU. Vi har en djuromsorg i världsklass och lägst antibiotikaanvändning inom EU. Mjölkbönderna är motorn på landsbygden. Varje bonde skapar i genomsnitt sju jobb när hen köper lokala tjänster.
Det klokaste man kan göra är att välja lokal mat, i andra hand svensk, oavsett om det är kött eller grönt.
Men det börjar bli mer än bråttom om inte världens mest hållbara jordbruk snart är ett minne blott. Nedmonteringen har pågått länge. De styrande varken ser blåljusen eller hör sirenerna från lantbruket. Eller än värre bryr de sig inte.
Ett hopp tändes när regeringen och samarbetspartierna i januariavtalet utlovade ett kraftfullt bondepaket. Men när handlingsplanen för den nationella livsmedelsstrategin presenterades i december blev den en stor besvikelse. Budgeten halverades jämfört med dagens. Där finns ingenting som ger bonden stärkt konkurrenskraft.
Det finns positiva inslag, som till exempel fokus på regelförenklingar. Forskning och utveckling är också av största vikt för att kunna stå rustad i framtiden.
Men vem i hela friden har regeringen tänkt ska nyttja innovationerna?
Några bönder lär det inte finnas kvar om utvecklingen tillåts fortsätta.
Lotta Folkesson, ordförande LRF Västerbotten