Ny vindkraft pressar Västerbottens elkostnader

Debatt. Den nya vindkraften pressar elpriset med cirka 7,5 öre/kWh. Det betyder att elkonsumenternas kostnad i Västerbotten kan pressas med omkring 320 miljoner kronor, eftersom det under 2017 användes 4,3 miljarder kWh el i länet.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-03-08 20:27
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined

Sedan den blocköverskridande energiöverenskommelsen 2016 har det investerats över 80 miljarder kronor i ny vindkraft i Sverige.

Det innebär att vi 2021 får ytterligare 25 TWh vindkraftsel, varav 1,87 i Västerbotten.

Enligt FN:s klimatpanel måste världens utsläpp av växthusgaser halveras till 2030 om vi ska klara temperaturmålet i Parisavtalet.

Vindkraften kan minska klimatutsläppen, både kraftigt och snabbt, eftersom den möjliggör en klimatsmart elektrifiering i Sverige och minskar utsläppen från fossilkraft i våra grannländer.

Förra året släppte Sverige ut cirka 54 miljoner ton växthusgaser. Den nya vindkraften kan på några få år minska klimatutsläppen med motsvarande drygt 25 procent.

Men vindkraften är inte bara viktig för att motverka klimatkrisen.

- Elpriset sänks

Den nya vindkraften pressar elpriset med cirka 7,5 öre/kWh. Det betyder att elkonsumenternas kostnad i Västerbotten kan pressas med omkring 320 miljoner kronor, eftersom det under 2017 användes 4,3 miljarder kWh el i länet.

- Fler jobb

Det skapas drygt 18 000 nya årsarbeten när man lägger samman jobb som uppstår i byggnations- och driftsfasen. Av dessa kan omkring 1 300 förväntas hamna i Västerbotten.

- Nya industrier och ökad energiskatt

Det låga elpriset lockar nya industrier och anläggningar till Sverige. Dessa skapar inte bara ytterligare arbetstillfällen och skatteintäkter utan ökar också statens inkomster från energiskatt.

Vindkraften står nu på egna ben och klarar sig utan statligt stöd. Men den måste ges tillstånd att byggas i bra vindlägen.

Två åtgärder är särskilt viktiga för den fortsatta utbyggnaden:

För det första bör vindkraftens klimatnytta få en större tyngd i tillståndsprövningen. Detta bör regleras genom ett tillägg i miljöbalken.

För det andra bör kommunerna få en större del av den ekonomiska nyttan av vindkraftsetableringar i den egna kommunen. Om fastighetsskatten från vindkraftverk överförs från staten till kommunerna skulle Västerbottens kommuner 2021 få omkring 28 miljoner kronor om året i en extra inkomst.

Vi vet att det ibland finns ett lokalt motstånd mot vindkraft, och det är förstås mycket viktigt var vindkraften placeras. Men vi kan inte blunda för att vindkraftsutbyggnaden kraftigt minskar klimatutsläppen, sänker elpriset, skapar nya jobb och ökar statens inkomster från energiskatt.

Vi hoppas att kommunerna i Västerbotten vill fortsätta dra sitt strå till stacken för att främja den fortsatta vindkraftsutbyggnaden.

Linda Burenius, head of public affairs OX2

Hans Carlsson, vd Siemens Gamesa Renewable Energy

Maria Röske, vd WPD

Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi

Peter Zachrisson, vd Stena Renewable