Moderaterna och Kristdemokraterna lämnar energiöverenskommelsen.
Men i stället för att avveckla överenskommelsen bör den utvecklas.
Låt kommunerna få skatteintäkter från vindkraften, ta hänsyn till landsbygdens transportbehov och energieffektivisera mer.
I energiöverenskommelsen slogs det fast att den skulle förvaltas och uppdateras. Energisektorns utmaningar, exempelvis kapacitetsbristen i elnäten runt storstäderna, liksom bristande överföringskapacitet från norr till söder, kan och bör därmed diskuteras inom ramen för överenskommelsen.
Moderaterna och Kristdemokraterna har efterfrågat effektiv klimatpolitik där satsade skattekronor ger stor klimatnytta.
Det är bra. Därför bör de också tala klarspråk om de vill subventionera kärnkraften och vad det skulle kosta skattebetalarna. Det kan då jämföras med vindkraft, som nu byggs ut utan subventioner med motsvarande en halv reaktor om året – till en tredjedel av kostnaden för ny kärnkraft.
Energiöverenskommelsen skapade stabila marknadsförutsättningar, vilket gav den investeringsboom vi nu ser i vindkraft.
Om vi ska klara klimatkrisen kan inte våra politiker sluta avtal som de sedan bryter.
Politikerna behöver stå fast vid sin överenskommelse och i stället diskutera hur vindkraftn kan vidareutvecklas.
Här är fyra förslag som bör vara centrala punkter i en sådan diskussion:
- Politisk långsiktighet är avgörande för fortsatta investeringar
Utgångspunkten måste vara energiöverenskommelsen från 2016 och de tre övergripande målen: noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045, 100 procent förnybar elproduktion 2040 (samtidigt som kärnkraft är fortsatt tillåten) och ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030.
- Inför förbud mot användning av fossila bränslen
Med en utfasning av klimatskadliga subventioner, och en tydlig deadline för användning av fossila bränslen, med hänsyn tagen till transportbehoven på landsbygden, underlättas omställningen.
- Energieffektiviseringsmålet behöver ändras
Sveriges nuvarande mål har inte någon reell styreffekt eftersom målet är satt som tillförd energi i relation till bruttonationalprodukt. BNP. Målet bör uttryckas i mer absoluta mått och ett kraftfullt styrmedel för energieffektivisering samt effektreducering behöver införas.
- Låt fastighetsskatten på vindkraft gå till kommunen i stället för till staten
Det skulle ge en direkt ekonomisk fördel av vindkraft i den egna kommunen. Bara kommunerna i Västerbotten skulle få dela på 28 miljoner kronor.
Om vi ska klara klimatkrisen kan inte våra politiker sluta avtal som de sedan bryter. Vi behöver utveckla överenskommelser, inte avveckla dem.
Linda Burenius, ordförande 100% förnybart