Sedan i somras har debatten om skogens roll för klimatet böljat fram och tillbaka i medier, både lokalt och nationellt.
Diskussionen är bitvis rätt yvig. Skogsbruket beskrivs ibland som ett klimathot, ibland som den stora räddningen.
Skogen har fått en central roll i klimatdebatten. Det är bra att åsikter bryts. Men inte sällan utesluts viktig kunskap och fakta överdrivs och hårdvinklas.
Skogsstyrelsen har ansvar för att balansera skogsproduktion med samhällets miljömål. Vi menar att ett aktivt skogsbruk bidrar till minskad klimatpåverkan, och till samhällets omställning från fossilberoende till bioekonomi. Om omställningen sker på rätt sätt.
Tack vare samhällets krav och skogsbrukets ambition att se till att ny skog kommer upp efter varje avverkning har de svenska skogarna ökat sitt kolförråd kontinuerligt under de senaste hundra åren. Skogen lagrar koldioxid. Därmed minskar utsläppen i atmosfären.
I dag ligger den årliga avverkningsnivån på cirka 80 procent av tillväxten i skogen. Över tid avtar ytterligare inbindning av kol eftersom skogens kolförråd blir mättat.
Skogen kan bli en tillväxtmotor i regionen med alla dess möjligheter; från friluftsliv och turism till jobbskapande skogsbruk, träindustri och skogsteknik.
Skogsbruket ger, via sågverk och skogsindustri, förnybara material i form av trä, kartong och papper. Det gör att vi använder mindre betong och oljebaserad plast som ger upphov till koldioxidutsläpp när det produceras. Restprodukter från skogsbruket, som trädtoppar, grenar och bark, ger värme och el och kan också ge mer fordonsbränslen framöver.
Den användningen ersätter därmed den nedbrytning som annars skulle ha skett i skogen eller på tippen.
Det handlar också om att få fram nya spännande produkter där trä ersätter fossil olja som råvara inom nya områden, till exempel i kläder. Därför driver Skogsstyrelsen på utvecklingen i dialog med skogsnäring och miljöintressen för att på ett klokt sätt möta klimatförändringar och en möjlig ökad efterfrågan på virke.
Det handlar om hur vi återbeskogar, röjer och gallrar skogen för att den ska tåla stormar, skadeinsekter och svampsjukdomar bättre. Det handlar om att få mer kunskap med hjälp av den laserskanning som inletts av Sveriges skogar. Med information från den kan åtgärderna i skogen planeras bättre och till exempel leda till färre körskador.
Det omfattande viltbetet på tall- och lövplantor måste motverkas. Dels för att minska tillväxtförlusterna, men också för att förhindra att skogsägare ger upp när betesskadorna på tallen blir för stora, och i stället planterar gran på marker som är bättre lämpade för tall.
På många håll sker nu en kraftsamling för att ta fram en regional skogsstrategi. Skogen kan bli en tillväxtmotor i regionen med alla dess möjligheter; från friluftsliv och turism till jobbskapande skogsbruk, träindustri och skogsteknik. Då behövs förstås ökad miljöhänsyn och andra satsningar för att nå miljömålet ”Levande skogar”.
Det finns stora förväntningar på vad den svenska skogen kan leverera. Vi kommer att arbeta hårt, tillsammans med alla aktörer, för att förverkliga förväntningarna på ett skogsbruk som är lönsamt, varierat och långsiktigt hållbart.
Staffan Norin, chef för region Nord, Skogsstyrelsen